Nu inleds Almedalsveckan i Visby.
Ett 40-tal medarbetare kommer att vara på plats på Gotland under politikerveckan. En rekorduppställning

Sju olika programformat under ledning av Karin ­Magnusson, Malvina Britts, Lena Mellin och Alex Råberg samsas om utrymmet. Ett 60-tal gäster är inbokade inklusive partiledarna förstås. Men jag är också glad över att vi har så många andra gäster som gjort avtryck under året och som våra besökare är nyfikna på; Carl Bildt och Veronica Palm är två av dem. Här syns Karin Magnusson med några av gästerna från tidigare år.

  

 
Alla nyheter från politikerveckan finns sedan på på afton­bladet.se och i Aftonbladet-appen. Redan på måndagen avslöjas Aftonbladets och Schibsteds nya opinionsbildningsprojekt.

Under hela veckan trycks en specialupplaga av Aftonbladet på Gotland. Räkna med många vimmelbilder. Förra året hade vår ärkerival Expressen roligare vimmel än vi. Det får inte hända igen!

Här är några av uppslagen i bilagan. Klicka på bilderna för större versioner.

      

Tidningarna delas ut ­gratis i Aftonbladets tält i Visby. Där kan besökarna också ta en kopp kaffe, äta korv, ladda mobiltelefonen – och tävla om dagens populära frukost med Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin.

Välkomna!

/Karin Lindblom
Nyhetschef i Almedalen

Gårdagens avslöjande om att Kent Ekeroth styr den främlingsfientliga sajten Avpixlat har fått stor uppmärksamhet.
De flesta större medier har hakat på. Vi är förstås stolta.

Grävande journalistik är en av Aftonbladets viktigaste uppgifter och något vi prioriterar högt på nyhetsredaktionen. Det är journalistik som bland annat kräver uthållighet, mod och magkänsla.
Egenskaper som är bra att ha för alla journalister.
Liksom viljan att avslöja – den enskilt största drivkraften att få journalister att söka sig till yrket.

Därför vill vi försöka ge alla reportrar på Aftonbladet möjlighet att gräva. Om tillfälle ges och idéerna finns. I öppna granskningar, genom att kolla tips och granska offentlig verksamhet, genom vår allt med utvecklade databasjournalistik, och i kontakter med källor, för att nämna några exempel.

Men givetvis kan inte alla ägna sig åt grävande samtidigt.
Våra dagliga 3 miljoner läsare förväntar sig att vi är först med att rapportera om det som händer här och nu och sedan sätter det i begripliga sammanhang.
Därför har många reportrar långsiktiga granskningar på gång vid sidan av sitt dagliga arbetet. När en granskning börjar ge resultat, eller publicering närmar sig, kan reportern frikopplas.
Men vi har också en grupp specialreportrar som har som uttalad uppgift att jobba med kortsiktiga och långsiktiga gräv och aktivt bidra till att driva den undersökande journalistiken på Aftonbladet. Vi kallar dem nyhetsjägare.
För närvarande är det Eric Tagesson, Josefin Sköld, Erik Wiman, Richard Aschberg, Kenan Habul, Karin Östman och Mattias Sandberg. De arbetsleds oftast av Robin Govik, Martin Wåhlstedt, Jill Sjölund, Maria Trägårdh eller Jonathan Jeppsson. Under senaste året har de och deras arbetskamrater varit oerhört produktiva.
Några få exempel:
– Annie Lööf och näringsdepartementets representation, som ledde till att Lööf prickades av KU.
– Unik granskning av lobbyister som visade att fyra av tio som slutar i rikspolitiken går till den omstridda lobbyistbranschen.
– Länsstyrelserna gömmer korrespondensen med hovet.
– Så fuskar Ica genom att märka om maten.
– Chris O´Neills affärer i skatteparadis.
– Så sviker Sverige tolkarna i Afghanistan
– Så infiltrerade Säpo vänstern.
– Så har systemet med bidragsjobben havererat.
– Barnen som blev kvar – unik granskning av våldet mot kvinnor.

Dagens avslöjande av Josefin Sköld är alltså ett exempel i en lång rad av granskningar av Aftonbladets nyhetsredaktion.
Fler avslöjanden är på gång.

Men vi behöver också din hjälp! Hör av dig till våra reportar eller använd Tipsa aftonbladet.se/tipsa/

Tack till dig som läser det här. Du är nämligen en av tre miljoner svenskar som läser Aftonbladet varje dag. Det är en magisk gräns för ett mediehus, var tredje svensk tar del av Aftonbladets journalistik – varje dag.

Aldrig har så många läst Aftonbladet under vår snart 183-åriga historia. Det visar våra nya räckviddssiffror som blev officiella idag och som du hittar under aftonbladet.se/siffror

Jag är säker på att vår grundare Lars Johan Hierta ler stort i sin himmel. Och att han är en aning förundrad. Vad hände egentligen?

Det lilla nyhetsbladet som startade 1830 i opposition mot den auktoritära kungamakten. I liten upplaga, men nog så giftig och farlig för de styrande, med sina liberala idéer. Aftonbladet censurerades och drogs in gång på gång.

Lars Johan Hierta var både modig och envis och till slut gav kungamakten upp. En stor seger för yttrandefriheten och den sköra, men spirande demokratin i Sverige.

När www.aftonbladet.se startade 1994 hade Aftonbladet 1,4 miljoner dagliga läsare. I dag har den siffran mer än fördubblats. Vårt flaggskepp – papperstidningen – är fortfarande Sveriges största betalda dagstidning med drygt 840 000 dagliga läsare.

Vad som har tillkommit och utvecklats under de senaste åren är de digitala kanalerna: sajten, mobilen och surfplattan. TV på nätet där du i rörlig bild och ljud tar del av nyhetshändelser på plats och i realtid, våra nyheter som du får genom bland annat Facebook och Twitter. Genom chattar och live-rapportering där du som läsare kommer i kontakt med oss journalister direkt.

I dag läser vi nyheter på ett helt annat sätt än för bara tio, femton år sedan.

Vi nöjer oss inte med att vänta till papperstidningen kommer ut. Vi slår på mobilen när vi väntar på bussen eller står i kassakön, för att se om något har hänt. Eller surfar in ett par minuter på sajten när vi har en paus på jobbet. Eller kopplar av med surfplattan på stranden och tar del av dagens tidning, fast i digital form.

Vi är alltid uppdaterade, var vi än befinner oss.

Att nå ut med våra nyheter till så många som möjligt är för oss journalister den starkaste drivkraften. Att vara den största nyhetskällan och mötesplatsen innebär också annonsintäkter. Det är en förutsättning för att producera god journalistik. Ju fler mediehus som det går ekonomiskt bra för desto bättre för alla. Då ökar mångfalden inom journalistiken, vilket i sin tur stärker oss som medborgare, samhället och demokratin.

Att göra livet lite enklare, Sverige lite bättre och världen lite mer begriplig. Det är vår uppgift och vi gör det tillsammans med dig.

Så tack! Tack för att du läser oss!

Fredrik Lindén, informationschef

Aftonbladet är inte bara Sveriges största nyhetskälla, men också en viktig mötesplats. Och det var exakt det läsarna gjorde i går inför och under midsommarfirandet. Kl 09.47 drog vi igång en livechatt om midsommar där läsarna kunde ställa frågor om vad som helst. Vi kallade konceptet för ”Du frågar, vi googlar”.
Och som vi fick googla. Intresset var helt enkelt grymt och jag, Ida Gustafsson, Martin Schori och Elisabeth Lidén hade fullt upp hela dagen.

Här är lite galen statistik från de åtta timmarna:

– Det var 316 139 besök i chatten.

– Som mest var det 10 300 inne på en och samma gång.

– Vi publicerade 2665 kommentarer i chatten.

I åtta timmar sprutade läsarna ut frågor och funderingar. Högt som lågt. Allvarligt och glatt.

Här är några av de bästa frågorna och svaren:

Kommentar från Tengil: Vad handlar Små grodorna om?

Elisabeth Lidén: Tengil: Det sägs att melodin härstammar från franska revolutionen. Fransmännen sjöng ”I takt, kamrater”. Deras dåtida fiender engelsmännen ska då ha ändrat texten till ”I takt, små grodor!” som ett hån. Hur och varför svenskarna har snappat upp den är oklart.

—

Kommentar från semi: Vilket håll runt midsommarstången ska man dansa och vilka biefekter får de om man dansar åt fel håll ?

Martin Schori: Jag tror man dansar medurs? Bieffekterna är nog få, förutsatt att alla deltagare dansar åt samma håll.

—

Kommentar från tältaren: ska sova i tält med vänner idag, vad ska man prioritera först? sovsäck eller en kudde?

 Kommentar från P.N: Till tältaren ang. kudde eller sovsäck. Blås upp den tomma påsen från bag in boxen så är kudde fixad.

—

Kommentar från lonkan: Det sägs ju att midsommarafton är den kväll på året då flest barn ’tillverkas’, är detta bara en myt eller finns det någon substans i det?

Martin Schori: Lonkan: Det är sant!http://bit.ly/1c2WE2j

—

Kommentar från Ufo: Hur många bultar har Ölandsbron?

Ida Gustafsson: Ufo: Det vet ingen exakt. Tidningen Barometern uppskattade att det var 66 400 bultar i bron på 1990-talet. Här kan du se Nilecitys klassiska klipp om frågan:http://korta.nu/jmomo

—

Kommentar från Fia: Hur spelar man kubb?

Elisabeth Lidén: Kubb går ut på att först kasta ner motståndarens fem kubbar, och sedan kasta ner kungen. Laget som först lyckas med detta vinner! http://korta.nu/kh6ze

—

Kommentar från Fia: Jag hittar inte mina strumpor! Jag måste ha mina strumpor! Vart är dem?!

Michael Poromaa: Titta under soffan

Kommentar från Fia: Tack Michael! Dem var där! :D

—

Vi hade svar på allt – utom en fråga.

Är det små träd som ser ut som broccoli eller är det broccoli som ser ut som små träd?

Skicka gärna in svaret till online@aftonbladet.se.

—

Otroligt roligt för oss vid onlinedesken att få vara så nära er.
Tack för en fantastisk midsommar!

/Michael Poromaa
Editionschef

Många läsare undrar varför Aftonbladet har ett så stort fokus på kungahuset.
Lena Mellin, ställföreträdande utgivare, svarar och förklarar.

1.) Kungen är Sveriges statschef och en samlande symbol för landet.
Hans konstitutionella plikter är få, statschefen öppnar riksdagen varje höst, han leder informationskonseljerna med regeringen på Slottet och han är ordförande i Utrikesnämnden, ett riksdagsorgan som träffas en handfull gånger per år, också de mötena äger rum på Slottet. Övriga ledamöter är seniora företrädare för riksdagspartierna. Statsministern och utrikesministern deltar också i mötena.
Kungens övriga makt är informell, det vill säga han skapar sin egen maktsfär genom sina offentliga åtaganden. Ett av kungens stora intressen är miljö och klimat.
Han har också viktig för Sveriges export. I samband med statsbesök följer ofta en stor näringslivsdelegation som kungen, och drottningen, agerar dörröppnare för.
Givetvis är det intressant att beskriva en person som har så pass stort inflytande över Sverige som Carl XVI Gustaf har.

2.) Inte bara kungen utan hela kungafamiljen är viktiga opinionsbildare. Drottning Silvia har använt sin ställning för att bland att lyfta fram vården av demenssjuka och kampen mot barnfattigdomen. Hon grundade Silviastiftelsen som bland annat utbildar sjukvårdspersonal i demensvård, vilket fått många äldreboenden att vidareutbilda personalen.
Hon har också grundat World Childhood Foundation som arbetar för barns rätt till en trygg barndom och bättre levnadsvillkor för barn som lever i utsatta miljöer över hela världen.
Kronprinsessan Victoria och prins Daniel har fokuserat på hälsa om ungdomar. De delar bland annat ut pengar via Kronprinsessparets stiftelse. Victoria är beskyddare för ett otal verksamheter bland annat Nordens Ark, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, Riksförbundet Sveriges lottakårer. Riksförbundet sällsynta diagnoser, Stockholms stadsmission och Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Prins Carl Philip ägnar sig åt lite sportigare aktiviteter och är beskyddare för bland annat Kungliga motorbåtsklubben, Svenska rallyt, Svenska veteranförbundet Fredsbaskrarna och Volvo ocean race.
Prinsessan Madeleine är beksyddare för bland annat Childhood, där hon också jobbar, och för Min stora dag.
Givetvis är det intressant att skriva om personer som använder sin ställning för att aktivt påverka situationen i Sverige i dag. Även om de gör det från en position som inte är den vanliga.

3.) Kungafamiljen har ett privatliv och det skriver vi sällan om. Men de har också en plats i offentlighetens ljus som vi vanliga kanske förknippar med privatlivet. Victoria och Madeleines bröllop, prinsessan Estelles dop och prinsessan Lilians begravning är exempel på det.
Den typen av ceremonier har genom den kungliga historien alltid varit publika tillställningar och har förblivit det in i våra dagar. Av tradition, men också för att kungafamiljen har valt det.
Att visa upp sig, att ställa upp på ett timslångt program i SVT varje år, att bjuda till en halvprivat sfär är inte bara ett sätt för kungafamiljen att skaffa sig den opinionsbildande ställning de har.
Det är också ett sätt att säkra ett fortsatt stöd för monarkin. Den dag kungafamiljen stänger in sig på Slottet och visar upp sig ett par dagar om året kommer stödet för det nuvarande statsskicket att minska rejält.
Vi, och då menar jag inte alla utan de flesta av oss, gillar fest, fina klänningar och rörande tal. Därför skriver Aftonbladet även om den delen av kungafamiljens aktiviteter.

Lena Mellin på Twitter.

Hovbloggen på Aftonbladet – med Jenny Alexandersson.