Arkiv för kategori Journalistik

- Sida 1 av 3

Om #KrisernaViGlömde och #GeMedHierta

av Maria Trägårdh
Skärmavbild 2014-01-03 kl. 16.33.56

Den första januari startade Aftonbladet reportageresan ”Kriserna vi glömde”.

Förutom det viktiga  journalistiska uppdraget att berätta om tre av världens värsta humanitära kriser som media sällan eller aldrig  rapporterar om, driver vi tillsammans med Läkare utan gränser och SOS barnbyar kampanjen ”Ge med Hierta.

Redan efter tre dagar närmar vi oss den första miljonen.

Skärmavbild 2014-01-01 kl. 12.53.47Vi hoppas att få in många fler under de tre veckor Carina Bergfeld och fotografen Andreas Bardell dagligen rapporterar från Tchad (där var sjätte barn aldrig får fylla fem år) , Burundi (där en av 31 graviditeter leder till att mamman dör) och Swaziland (ett av världens mest hiv-drabbade länder).

Av varje insamlad 100 lapp går 95 kronor oavkortat till hjälporganisationerna Läkare utan gränser och SOS barnbyar och deras viktiga arbete på plats i de tre länderna. 5 kronor är kostnaden för insamlingens betalsystem (sms och kortbetalning).

Aftonbladet tar alltså inte betalt för kampanjen.

Vi tjuvstartade insamlingen redan på julafton med att sälja ett gåvobrev för 50 kronor styck. Det blev en oerhört populär julklapp. Inte en krona av dessa pengar går till Aftonbladet. Förutom den kostnad som återförsäljarna tar ut går pengarna – 481 000 kronor – oavkortat till de båda hjälporganisationerna.

Maria Trägårdh

Projektchef nyhetsredaktionen

#Syrienflykten – En blogg om syriska flyktingars väg in i det svenska samhället

av Ehsan Fadakar

Det är nu en vecka sen Aftonbladetreportern Lisa Röstlund träffade familjen Alkurdi i Malmö. De hade just anlänt till Sverige efter en lång flykt från Syrien. Familjen Alkurdi hade gjort samma, långa, farliga och utmattande resa som många andra syrier gjort sen inbördeskriget startade i mars 2011.

SEXTIO KRONOR. Det var allt familjen hade när de kom till Malmö.
SEXTIO KRONOR. Det var allt familjen hade när de kom till Malmö.

De flydde i en liten, överfylld båt över Medelhavet där pappan trodde alla skulle dö. Efter fyra månaders svår flykt har de nått Malmö, med 60 kronor på fickan och utan vinterkläder. Föräldrarna oroas över barnen som tystnat.”

Det första reportaget drog igång ett stort engagemang bland Aftonbladets läsare och tittare. Reportaget blev #Syrienflykten där Lisa Röstlund, Josefin Sköld och fotografen Stefan Mattsson ska i bloggform berätta om syriers nya liv i Sverige.
Välkommen in-bloggen har pratat med Lisa Röstlund om #Syrienflykten-bloggen, familjen Alkurdi och varför det blivit en debatt om att flyktingar från Syrien kommer till Sverige.

Vi ska följa en familjs väg in i det svenska samhället. Hur kom vi på idén? 

– Flyktingströmmen från Syrien har ökat stort. Sedan i september, då vi blev första land att erbjuda permanent uppehållstillstånd till alla flyktingar från Syrien, har 1 800 asylsökande i veckan kommit till Sverige, varav många syrier.

– Kriget och flykten från Syrien konkretiserades väldigt när våra journalistkollegor Niclas Hammarström och Magnus Falkehed försvann.

EFTER SEX TIMMAR får familjen formulär från Migrationsverket att fylla i, om vilka de är. Foto: Krister Hansson.
EFTER SEX TIMMAR får familjen formulär från Migrationsverket att fylla i, om vilka de är. Foto: Krister Hansson.

– Vi har hört många rapporter om hur svåra flyktingvägarna är innan de anländer till hit – Lampedusa-katastrofen är ett exempel. Men det vi hört mindre av är vägen från det att flyktingarna kommer innanför Sveriges gränser. Genom att följa en familj från deras första dag i landet blir resan in i det svenska samhället väldigt konkret.


Hur ser flyktingars första tid i Sverige ut? 

– På kvällen den 26 november landade de i ett plan från Aten till Sturup i Malmö. Flyktingsmugglaren som var med sa ”Stick! Nu är ni i Sverige”. De frågade den förste mannen de såg, en taxichaufför från Irak, om det stämde. Han sa ”Ja”, och skjutsade dem till ett akut asylboende, Hotel Formule 1 i Malmö.

– Från dagen efter följer vi dem. Då tog de sig till Migrationsverkets ansökningsenhet i Malmö och sökte asyl. De fick vänta sju timmar, lämna fingeravtryck och genomgå flera intervjuer. Barnen som, troligen av trauma från kriget och flykten, inte ännu börjat prata trots att de är 2 och 3 år gamla, bröt till slut ihop av trötthet, innan de skjutsades tillbaka till hotellet.

Virginia, 45, är ursprungligen från Filippinerna. Hon kan inte hjälpa släktingarna där. Men till asylsökande i Sverige har hon samlat barnens avlagda vinterkläder. Foto: Gustav Mårtensson.
Virginia, 45, är ursprungligen från Filippinerna. Hon kan inte hjälpa släktingarna där. Men till asylsökande i Sverige har hon samlat barnens avlagda vinterkläder. Foto: Gustav Mårtensson.

– Efter tre dagar fick de höra att de skulle flyttas. De steg ombord på en buss som körde tvärs över landet, till Kalmar. I en liten by, Kolboda, fick de boende i en lägenhet i en semesteranläggning. Där har de självhushåll och ska klara sig på 1 372 kronor i veckan, med mat och förnödenheter åt hela familjen.

Men de är lyckliga över att ha fått någonstans att bo, och att äntligen, efter fyra månaders flykt, få lite ro.

– Familjen kom utan varma vinterkläder och med 60 kronor på fickan. Mängder av läsare har hört av sig, och de har fått kläder. I morgon kommer de även få vinterskor i rätt storlekar, som en busschaufför från Stockholm handlat åt dem efter Aftonbladets reportage. Det enda de vet nu är att de om tre månader ska genomgå ytterligare en intervju hos Migrationsverket, innan beslut tas om de kan få stanna.

FN larmar i ny rapport om att många flyktingbarn från Syrien mår väldigt dåligt. Här är barn i ett flyktingläger i Jordanien. Foto: UNHCR.
FN larmar i ny rapport om att många flyktingbarn från Syrien mår väldigt dåligt. Här är barn i ett flyktingläger i Jordanien. Foto: UNHCR.

Hur många syriska flyktingar har Sverige tagit emot? 

– I söndagens Agenda angav Eva-Lena Jansson, Socialdemokraternas talesperson i asyl- och migrationsfrågor, att Sverige tagit emot 15 000 syriska flyktingar. Vi håller på att reda ut detta med Migrationsverket just nu.

 

Varför är det sådan debatt om syriska flyktingar? 

– Därför att miljoner syrier flyr kriget just nu och att Sverige är det EU-land som tagit emot flesta kvotflyktingar från Syrien. Att Sverige i september beslöt ge alla från Syrien permanent uppehållstillstånd har gjort Sverige till ett av de mest attraktiva länderna för de flyende att ta sig till.

kartaSyrienBarn– Många anser att övriga EU-länder och även andra delar av världen måste ta större ansvar, och i Sverige frågar sig kritiker hur vi ska ha råd med mottagandet.

– Andra, som Lars-Göran Brandt, integrationsdirektör i Västerbotten, konstaterar att det på sikt är en vinstaffär att ta emot flyktingar. Sverige är i behov av befolkningsökning och arbetskraft, påpekar han.

Vilka, förutom flyktingarna, kommer ni vilja prata med? 

– Vi vill prata med alla, eftersom alla berörs: svenska medborgare som kommer att leva sida vid sida med syrier, som efter balkanflyktingarna på 90-talet är den största flyktinggruppen. Vi vill givetvis särskilt prata med beslutsfattare, personer som bor nära flyktingförläggningar och platser dit många syrienflyktingar nu kommer.

De här två allvarliga pojkarna kom från Syrien för två dagar sedan. Nu är de hos IFA med sin pappa och får varma kläder. Foto: Anna Tärnhuvud.
De här två allvarliga pojkarna kom från Syrien för två dagar sedan. Nu är de hos IFA med sin pappa och får varma kläder. Foto: Anna Tärnhuvud.

– Vi vill prata med frivilligorganisationer och enskilda som jobbar med att hjälpa de nyanlända, flyktingar som bott här längre och har erfarenheter av resan som de nyanlända nu ska göra.

– Vi vill också granska dem som tjänar pengar på det desperata behovet av boenden för asylsökande och nyanlända.

Hur länge kommer ni att jobba med den här serien? 

– Till att börja med ett par veckor. Men familjen Alkurdi, som vi följer, kommer jag att fortsätta följa så länge det går.

Läs bloggen #Syrienflykten här.

På torsdag kan Natalia, Kenan och Stefan vinna Stora Journalist-priset

av Ehsan Fadakar

På torsdag gäller det. Då får vi veta vilka som vinner Stora Journalist-priset. Från Aftonbladet är Natalia Kazmierska, Kenan Habul och Stefan Mattsson nominerade för reportageserien #Välkommen som vi skrivit mer om här.
Bloggen lyckades få tag i trion dagarna innan prisutdelningen. Läs intervjun nedan.

Foto: Stefan Mattsson. Familjen Ihssan

Kom nomineringen som en överraskning?
Natalia: Yes! Fullständigt. Ett år i journalistiken är en evighet. Vi tänkte på serien bara för att ettårsdagen av publiceringen började närma sig, men att vi skulle bli nominerade har ingen av oss, i all vår ödmjukhet, ens kunnat drömma om.

Var det svårt att följa upp så många olika och ofta svåra berättelser?
Natalia: Nej, de flesta vi ringde var oerhört glada och träffa oss, med undantag för en person som inte ville ställa upp av skäl som inte har med själva serien att göra.

Hur många av de ni träffade 2012 hann ni prata med den här gången?
Natalia: Vi träffade de sex som är med i videoreportaget. Men vi har pratat med många fler i telefon.

Ni träffade flera nyanlända flyktingar 2012. Hur har Sverige tagit emot dem?
Kenan: Det är svårt att ge ett generaliserande svar. Den överväldigande majoriteten vi pratade med verkar ändå vara mycket tacksamma och glada över att vara här. Vissa människor har farit illa, som Mohamed Naser som blev offer för den stenhårda bostadsmarknaden i Södertälje och tvingas betala ockerhyror och sova i tunnelbanan. Men han valde ju själv att komma till Södertälje.

 

Hemma i radhusvillan bjuder Svenny Håkansson på tårta och kaffe. – Vi måste kunna umgås, även om vi har olika åsikter, säger han. (Foto: Stefan Mattsson)
Hemma i radhusvillan bjuder Svenny Håkansson på tårta och kaffe. – Vi måste kunna umgås, även om vi har olika åsikter, säger han. (Foto: Stefan Mattsson)

Hur har reportageresorna påverkat er personligen?
Kenan: Man blir alltid berörd när man träffar människor som har varit med om fasansfulla upplevelser i samband med krig eller landsflykt. Samtidigt är det fascinerande att mötas av den glädje hos någon som kommit till ett tryggt och säkert land. Det finns oerhört mycket hopp hos många som kommer hit, förstås.

Batula4-563x374
I Mogadishu var Batula Ahmed Rage precis som många andra somaliska kvinnor småföretagare. Men här i Sverige är reglerna krångliga för den som vill starta eget, tycker hon. (Foto: Stefan Mattsson)

”Vi måste våga prata om det mest laddade” är rubriken på uppföljningen av #Välkommen. Borde invandring verkligen vara så ”laddat”?
Kenan: Nej, det borde det kanske inte. Men frågan är laddad eftersom den är så lätt att utnyttja som ett slagträ i den politiska debatten. En del vill avhumanisera flyktingarna och bara prata om hur mycket de kostar. Vi ville ge de här människorna ett ansikte och låta dem själva berätta om sina upplevelser, drömmar och syn på Sverige. 

Ni chattade med läsarna om #Välkommen i söndags. Vilka frågor dök upp då?
Kenan: Alla möjliga, en del frågor rörde själva artikelserie, men påfallande många passade på att diskutera invandringen och argumentera med alla slags siffror om antalet människor som kommer hit och vad de tros kostar.

På torsdag kan ni vinna Stora Journalistpriset. Vad tänker ni göra med de 100 000 kronorna om ni vinner?
Stefan: Det känns så abstrakt. Just nu är vi nominerade, vi får se hur det går på torsdag. Så får vi ta det därifrån.

Om ni inte vinner, vem förtjänar då priset:
Stefan
: Både de andra nominerade har bidragit till förnyelse inom sina områden. Jag känner inte att jag kan säga att någon av oss förtjänar priset mer än någon annan.

Till sist, vad önskar du/ni mest av allt just nu?
Stefan: Jag hoppas givetvis att vi får priset och att vi på Aftonbladet fortsätter att utveckla vår journalistik.

header_1990_ny

Supervalåret 2014 har redan dragit igång på Aftonbladet

av Petter Ovander

I dag är det 313 dagar kvar till valet i september och det kan tyckas att det är ganska långt dit. Det är det inte.

Tvärtom. I den här världen är det ganska snart. Inte bara för att reportrar behöver tid att gräva fram avslöjanden. För ett mediehus som Aftonbladet, som presenterar journalistiken i både tv, mobil, webb och papper, är det mycket som nu ska tänkas ut, byggas, testas och till slut få att fungera.

Därför samlades nyligen 20 skarpa medarbetare från olika avdelningar här på tidningen i konferensavdelningen för att mejsla fram idéer hur Aftonbladet ska vinna valet nästa år.

Alltså hur vi ska skapa och presentera Sveriges bästa valbevakning.

Hur vi ska vinna våra läsares förtroende och gillande.

Vill vi lyckas med detta är det hög tid att komma igång nu.

Mötet började med en resumé över hur vi bevakade valet 2010. (Det är bara tre år sedan, men känns som en evighet.)

Minns ni Lena Mellin som sommarfikade med partiledarna?

Eller Lögndetektorn?

Ingen gick säker för Lögndetektorn. Varje vecka fram till valet lanserade vi en ny granskning med Lögndetektorn på Aftonbladet.se. Ju närmare valet vi kom desto fler granskningar gjorde vi. Vi malde ner politikernas utspel i mätbar fakta, för att objektivt avgöra sanningshalten i dem.

10 000-kronorsfrågan?
Du frågar – vi betalar. 10 000-kronorsfrågan var svenska folkets stora egna partiledarutfrågning 2010. Bästa frågan till varje partiledare belönades med 10 000 kronor och det kom in över 15 000 frågor.

En vinnare var Caroline Svenssons fråga till Maria Wetterstrand: Du sitter i en båt och har möjlighet att rädda en av följande personer: George W Bush, BP:s vd Carl-Henric Svanberg eller den dåvarande chefen för Tjernobyl. Vem drar du upp och varför? Wetterstrand räddade Tjernobylchefen: – Han har förhoppningsvis fattat att han gjort något riktigt jävla dumt.

Ordvalet?

Vi gjorde något ovanligt. Partiledarna fick en helsida var i tidningen, 50 ord och ett plakat för att vinna din röst. Det blev Ordvalet.

Och vi var extra stolta över våra valguider. Med 25 dagar kvar till valet började Aftonbladet publicera valguider i de då viktigaste och mest omdiskuterade frågorna. Det var 15 ämnen, 15 dagar, 15 halvsidor i tidningen. Alliansen mot de Rödgröna, och tre partier utanför riksdagen. Ämnena då: jobben, sjukvården, miljön, skolan, ekonomi, invandring, pensionärerna, brottslighet, sociala frågor, skatterna, familjen, utrikes frågor, jämställdhet, kommunikation och energi.

Och glöm inte kampanjen vi drog i gång på valdagen: ”Vi gillar olika”. Första timmen hade över 10 000 läsare tagit ställning mot främlingsfientlighet.

Eller hur fotbollsreportern Robert Laul testade jobbet som valarbetare och berättade om det i papperstidningen, på nätet och i tv. Blev för övrigt ganska kul tv.

Nåväl, frågorna till de 20 som stängdes in i konferensrummet blev sen:

• Vad är viktigast att vi lyckas med 2014?

• Och hur gör vi för att nå våra mål?

Det var spännande att så många direkt kom att tänka på ordet humor, som något väldigt viktigt att lyckas med. Politisk satir i Aftonbladet som ett komplement till den tyngre politiska bevakningen.

Några av alla andra ord som sattes upp på  post it-lappar på väggen var: ”avslöja”, ”grafiken”, ”interaktivitet”, ”överraska”, ”engagera”.

Klassisk kvällstidningsjournalistik, med andra ord.

Vi diskuterade idéer kring EU-valet. Det är redan i maj och ett inte helt lätt val att få engagemang kring. Icke desto mindre viktigt, dock. Nu har vi början till en plan också för EU-valet.

Vi pratade om hur vi ska bli ännu bättre att presentera vår journalistik i mobilen. Där växer läsandet mest och där finns också våra yngre läsare

Så, vem vinner 2014? Partiernas kamp om väljarna har i alla fall börjat. Här och nu börjar också vårt arbete.

Vi ska varje dag ge över tre miljoner läsare den bästa, mest, avslöjande, initierade, engagerande – och roligaste – bevakningen av valen i maj och september.

Det är förstås en utmaning.

Återstår dock något mer att ta reda på: Vad vill du att vi ska skriva om? Vad vill du se i Aftonbladets tv-sändningar?

Skriv och berätta!

/Petter Ovander
Projektledare för supervalåret 2014.
Mejl: petter.ovander@aftonbladet.se
Twitter: @petterovander

 

Maria Trägårdh om hur ”Vi & Dom” blev ”Välkommen”

av Ehsan Fadakar

“För att de tillsammans med publiken, i webb-tv, sociala medier och papperstidning förnyat diskussionen om ett av vår tids mest laddade ämnen.”

Foto: Stefan Mattsson. Familjen IhssanI tisdags nominerades Aftonbladets Kenan Habul, Natalia Kazmierska och Stefan Mattsson till Stora journalistpriset som årets förnyare. Nomineringen fick trion för reportageserien “Välkommen” som publicerades under december 2012. Medan debatten om integrationsdebatten pågick för fullt i slutet av 2012 åkte trion kors och tvärs mellan Södertälje, Borlänge och Landskrona, tre kommuner som hittills har tagit ett stort ansvar för våra nya medborgare. En sak har de gemensamt: härifrån hörs rop på hjälp.

“Arbetslöshet, segregation, kriminalitet och fattigdom är verklighet för många av människor ni kommer att möta i denna reportageserie. Rädslan för ”dom andra”, har varit röda tråden på vår resa”, skriver trion i det första inlägget på bloggen där alla delarna från serien publicerades.

22BYLINES-5Och bakom varje stort reportage eller avslöjande finns nästan alltid ett gäng kollegor som läsarna inte får lära att känna. Reportageserien “Välkommen” projektleddes” av Maria Trägårdh, som fick Stora Journalist-priset 1999. Maria utsågs även till Sveriges nionde bästa grävare under de 25 senaste åren med motiveringen:

“Att som ung tjej slå sig fram som grävare i början av 90-talet i den då extremt machopräglade kvällspressen inger respekt. Hon har fortsatt lika enträget, också genom att hitta nya grävmetoder. En pionjär med live-gräv på nätet.”

Det är lätt för bloggen att konstatera att Maria Trägårdh är en stjärna inom den svenska journalistiken. Och därför har vi nu tagit tillfället i akt och låtit henne berätta om hur den nominerade “Välkommen”-serien egentligen gick till.

Grattis till nomineringen. Kom den som en överraskning?
– Tack! Varje nominering är en glad överraskning.

ringman_mariaVem kom på idén till reportageserien?
– Jag tjatade om att det gått 20 år sedan vi gjorde en större reportageserie om invandring och integration i Sverige. Magnus Ringman (numera HR-chef på Aftonbladet) och jag arbetade under tre månader med artikelserien, Vi & Dom, som skildrade en uppskruvad situation då om invandring, integration och motsättningar på ungdomsnivå och som belönades med en guldspade.

Tanken var att Kenan, Natalia och Stefan skulle återvända till huvudpersonerna från Vi & Dom 20 år senare. Men efter en tids research kändes inte greppet relevant. Mycket i Sverige är annorlunda i dag jämfört med 1992. Därför blev det något helt nytt. Det blev en berättelse från tre helt olika städer som under kort eller lång tid haft stor invandring. Det blev #Välkommen.

header_1990_ny

Hur gick det till när Kenan, Natalia och fotografen Stefan blev ett team?
– Kenan och Natalia har det mesta man kan önska i en reporter: skickliga, modiga reportrar såväl som grävare som stilister. Båda har bevakat intergrationsfrågan i nyhetsarbetet, reportage och kolumner tidigare. Att båda dessutom har egna erfarenheter av att komma som flyktingar till Sverige är en bonus. Valet av Stefan avgjordes av i princip samma saker, skicklighet, mod och förmåga att skildra och komma människor nära i bilder som är svåra att väja för.

Hur lång tid jobbade de tre med serien?
– Ungefär 2, 5 – 3 månader.

Hur många var involverade?
– Redan från start jobbade vi för publicering i alla kanaler med varje kanals speciella krav och temperament. Nyckelpersoner från varje del: print, web, tv jobbade tätt tillsammans utifrån hjärtat: reportageserien för att hitta varje kanals ultimata uttrycksform. En gissning är 12-15 personer.

Vilka var era roller i det hela?
– Jag projektledde det konkreta arbetet. Camilla Norström (chef för nyhetsavdelningen) var ovärderligt bollplank, beslutsfattare och stöttepelare i ett mycket långt och ibland snårigt  projekt.

svenny7-563x374
Hemma i radhusvillan bjuder Svenny Håkansson på tårta och kaffe. – Vi måste kunna umgås, även om vi har olika åsikter, säger han. (Foto: Stefan Mattsson)

Vad tror och hoppades ni att reportageserien skulle leda till?
– Hela syftet var precis som Kenan, Natalia och Stefan deklarerade i sin starttext: att medan en uppskruvad debatt om integration pågick överallt ge sig ut i Sverige och faktiskt träffa, prata och skildra människorna debatten handlar om.

Vad var den största utmaningen under det här journalistiska projektet?
– Att nå ut med en angelägen reportageserie, (ett viktigt tidsdokument) om en stor och viktig samhällsfråga mitt i ett uppskruvat debattklimat och föra en öppen och konstruktiv diskussion utifrån reportagen och inte förlora den i hat och pajkastning.

Är det svårt att skriva om invandring?
– Ja och nej. Det är en fråga som engagerar och väcker känslor. Det kräver ett större redaktionellt ansvar och många fler diskussioner på redaktionen än till exempel en granskning av skolan.

Batula4-563x374
I Mogadishu var Batula Ahmed Rage precis som många andra somaliska kvinnor småföretagare. Men här i Sverige är reglerna krångliga för den som vill starta eget, tycker hon. (Foto: Stefan Mattsson)

Fanns det några kluriga publicistiska frågor som ni fick ta hänsyn till?
– Det finns alltid mycket att klura på inför varje publicering och så var det även denna gång. Den här gången jobbade vi hårt med tonfall och rubriker.

I november kan serien också vinna själva priset. Varför förtjänar Välkommen-serien att vinna priset som årets förnyare?
– Därför att teamet har tagit det klassiska reportaget in i framtiden och förvaltat det i alla kanaler på varje specifik kanals egna villkor: klassisk print, online, tv och sociala medier. Och dessutom tagit läsarnas önskan om medverkan på allvar och riggat för en sjukt bra debatt om denna superintressanta och viktiga fråga i vår tid.

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Att de får priset så klart!

Om Avpixlats finansiärer

av Lena Mellin

Vi på Aftonbladet är plötsligt översköljda av ilskna frågor om en artikel som publicerades i går i papper och på nätet. Nu ligger den på Plus.
Artikeln handlade om finansiärer till hatsajten Avpixlat. De arga, närmast oförskämda, utropen ikväll handlar om att vi skulle ha ”hängt ut” dem.
Den som har läst artikeln vet att vi inte gör det. Bidragsgivarna är helt anonyma. De presenteras som stiliserade figurer och med beteckningar som ”Man, 43, läkare, Västerås”, ”Kvinna, 42, forskare, Stockholm” och ”Man, 49 år, chef på Ericsson”. Inga namn, inga bilder.

Många undrar också varför vi publicerat uppgifterna om bidragsgivarna. Svaret är att det är intressant, högintressant till och med.
Avpixlat står nära Sverigedemokraterna, en av partiets riksdagsledamöter är innehavare av det konto som finansierar sajten. Den typiska SD-väljaren i förra valet var en yngre man med kort utbildning och låga inkomster.
Bidragsgivarna i Aftonbladets artikel tillhör inte den gruppen. Ett flertal av dem tillhör samhällets elitskikt. Men trots en priviligierad tillvaro bidrar de med pengar till en sajt som sprider bland annat rasistiska åsikter.

 Lena Mellin, tf ansvarig utgivare

 

#DetFetaUSA – Åtta frågor till Peter Kadhammar som bevittnat fetmaepidemin i USA

av Ehsan Fadakar
kadhammar3

Stånkande och stönande, bredbenta och vaggande tar sig amerikanerna fram – om de alls går. USA upplever en explosionsartad fetmaepidemi. Den förstör folkhälsan och är ett hot mot ekonomin.
Tillsammans med fotografen Lotte Fernvall reste Aftonbladets Peter Kadhammar till USA:s fetaste delstat, Mississippi, för att berätta om den nya stora samhällsfrågan. Resan blev en välläst reportageserien ”Det feta USA”.

Det-feta-USA21Bloggen har ställt några frågor till Peter Kadhammar om resan, fetmaepidemin och vilken väg USA måste ta.

Hur fick du idén till reportaget?
– Varje gång jag har varit i USA har jag tänkt på vad feta människor är. Den reflektionen gör alla européer som kommer till USA tror jag.


Hur länge var du i USA?
– Jobbet tog en dryg vecka att göra eftersom jag hade planerat det dag för dag.

 Vilket är det enskilt viktigaste intrycket du fick med dig hem?
– Att fetman är ett ännu större problem än jag trodde när Lotte Fernvall och jag for till Mississippi.

fet1
Sandra minns senaste gången hon tog en långpromenad: 1982. Nu tar hon sig knappt ut de få meterna till bilen.

Hur stor är krismedvetenheten om det stora fetmaproblemet i USA? 
– Den växer, bland annat därför att det är Michelle Obamas stora fråga. Jag såg på Coca-Colas hemsida att det företaget är engagerat i arbete mot fetma!

Har fetmavågen nått Sverige ännu eller är den på väg hit alls?
– Den är nog på väg hit men det blir inte lika illa som i USA. Vi har en bredare tradition av att träna och röra på oss till vardags. Att cykla till jobbet vore excentriskt i USA.

10GREGORY+HOLLOWAY_2Har du ändrat dina matvanor efter att ha sett vad fett och socker gör med människor i USA? 
– Ja, faktiskt tänker jag mer på vad jag äter. Och de flesta jag känner som varit i USA säger samma sak.

Lägger fattigdom grunden för fetma i USA? 
– Ja, där som överallt annars.

Och till sist, Vad tänker du skriva om nu? 
– Ryssland. Tror jag.

fet-16TIMOTHY-TRAVIS_2

#Mobbad – en granskning av mobbningen i den svenska skolan

av Ehsan Fadakar
mobbing1990x2402 (1)

Runt 50 000 barn mobbas i våra skolor, enligt Skolverket. Det är ett samhällsproblem. I flera veckor har Aftonbladets Karin Östman och Eric Tagesson därför granskat mobbningen i den svenska skolan. De har pratat med mobbade, mobbare och organisationer som jobbar mot mobbning. Det har varit en öppen granskning som gjorts tillsammans med läsarna. Granskningen har haft över i  2, 3 miljoner sidvisningar. Bloggen har kommenterats nästan 2500 gånger och hela 87 000 var inne och chattade om mobbning med Östman och Tagesson. Helt makalösa siffror som visar engagemanget som finns mot mobbning ute i Sverige.

Bloggen har ställt några frågor till de båda reportrarna, om granskningen #Mobbad och vad de själva lärt sig under den här tiden.

Varför skriver Aftonbladet om mobbning just nu?
– Det är ett angeläget ämne, ett samhällsproblem, som det borde sättas fokus på. 

Hur länge har ni jobbat med den öppna granskningen? 
– I knappt tre veckor.
Vad betyder egentligen en öppen granskning? 
– Att vi gör den i ”realtid”, tillsammans med läsarna. Tanken är att de ska kunna följa arbetet, och bidra.
Skärmavbild 2013-10-08 kl. 11.07.36Hur många har bidragit till vår öppna granskning?
– Runt tusen personer har mejlat oss. 343 har laddat upp sin egen berättelse. Inläggen på bloggen har delats mer än 12 500 gånger, texterna kommenterats 2450 gånger. Mängder av människor har ringt. 2, 4 miljoner har varit inne på sidan.
Alla har de bidragit på något sätt. Direkt eller indirekt.
Är vi på rätt väg i Sverige när det kommer till att motverka mobbning? 
– Inget tyder på att mobbningen i skolorna minskar, men vi talar åtminstone om den. Det är ett viktigt första steg. Men det krävs mycket mer! Framför allt måste skolorna ta sitt ansvar.
Vad har varit det svåraste med att skriva om mobbning och mobbade barn och vuxna? 
– Det har varit att ta del av alla hemska berättelser, från verkligheten. Insikten om hur otroligt många som verkligen går igenom ett helvete, varje dag, kom som ett slag i solar plexus.
Vad har ni personligen lärt er under den här granskningen? 
– Hur mobbningen påverkar människors hela liv. Inte bara psykiskt, men hur långtgående konsekvenser det har att inte våga gå till skolan, hur de som mobbas senare i livet hamnar utanför arbetslivet eftersom de inte kunnat tillgodogöra sig sin skolgång.
Vad är det enklaste man kan göra för att stoppa mobbning? 
– Tala med barnen. Lär dem vikten av respekt och allas lika värde.
Vad ska ni ägna er åt nu? 
– Nu återgår vi till vårt ”vanliga” arbete som reportrar.
Läs hela den öppna granskningen här.

 

Nu är Svenska Hjältar i gång – för sjunde året på raken

av Liisa Aus
Skärmavbild 2013-10-07 kl. 11.06.09
I början av förra veckan samlades Svenska Hjältar-juryn för första gången.
Anja Pärson var på plats tidigt och gick igenom hjälte-kandidaterna ännu en gång.
När Mark Levengood dök upp i sin blanka grårandiga kostym, var hon redo.
– Det här kommer att bli svårt, men skitkul. Var är ordförandeklubban? Hon tittade uppfodrande på oss i redaktionen.
Shit. Den hade vi glömt.
Febril aktivitet startar – 20 minuter innan mötet ska börja. Reporter-Kerstin ringer sin pappa som har en gammal klubba i byrålådan. Han letar, vi skickar en taxi, klubban reser från Huddinge till Stockholms city och landar framför Anja fem minuter innan mötet börjar.
Puh. Mötet är räddat.
Under tiden ringer Måns Zelmerlöw.
– Kan jag ta med mig min hund? undrar Måns.
– Visst, säger projektchefen Liisa som ÄLSKAR hundar och tror att den kan bidra till en… annorlunda stämning på jurymötet.
Sedan kommer eftertankens kranka blekhet.
Vi sitter i en konferenslokal med lunchbuffé som en central punkt i lokalen. Att smyga in en hund tillsammans med den inte helt anonyme Måns är inte helt enkelt. Och kanske förbjudet. Vi fick ju inte ens servera Budapeststubbe på Wallenbergdagen för att den innehåller nötter.
Även resten av redaktionen tvivlar.
Liisa ringer tillbaka till Måns.
– Du…. det där med hunden. Det går nog inte.
Måns förstår, rusar ut för att rasta av jycken och kastar sig sedan i en taxi till mötet.
I denna lite röriga början droppar de in – årets Svenska Hjältar-jury.
Unge William Spetz är lite småfnissig och upprepar att han är så hedrad över att få vara med.
Peter Forsberg är lugn som gatan och placerar sig på vänsterforwardsidan av ordförande Anja.
Rättvisebyråns Lina Thomsgård rusar in som en virvelvind och har tusen frågor om hur allt går till redan innan vi hunnit sätta igång.
Och så kommer till slut Måns. Nyrastad och redo.
Margot Wallström, Rolf Lassgård och Christer Fuglesang hade tyvärr fått förhinder, men lämnat sina favoriter med motiveringar till ordförande Anja.
Vårt första jurymöte kunde äntligen börja.
Hur det gick? Tja, det är en hel del möten kvar innan vi hunnit få fram de sex hjältar som ska hyllas på galan den 16:e december. Så vi håller detta hemligt ett tag till.
Men det var svårt att välja.
Energiske Måns föll ihop som en säck potatis efter tre timmars manglande, låg med huvudet på bordet och flåsade.
– Jag är helt slut. Vilken pärs, suckade han.
Våra nya deltagare, William, Lina och Foppa var mest uppfyllda av hur kul det var.
– Alltså, jag har aldrig varit med om något liknande. Det här var fantastiskt, sa Foppa.
Det är fantastiskt.
Svenska Hjältar är Aftonbladets sätt att lyfta fram det positiva – vardagshjältar som på olika sätt gör någonting bra för någon annan.
Varje vecka året om skriver vi makalösa historier som vi publicerar i våra olika kanaler.
I år är det sjunde gången gillt och hjälteåret avslutas med en stjärnspäckad gala på Cirkus i Stockholm där vi hyllar sex av alla de hjältar som vi hittat eller fått tips om. Galan sänds i TV4 den 20:e december klockan 20-22.
Och där är, som alla år, Mark Levengood vår eminenta, mysiga och smågalna programledare.
Svenska Hjältar drar också iväg på skolturné. Under hösten besöker vi fem städer och omkring 25 skolor för att prata om svåra ämnen som mobbning, våldtäkter, misshandel, livskriser och kamratskap. Med oss har vi unga hjältar genom tiderna, jurymedlemmar och Mark som leder hela turnétåget.
Och så finns vi även som återkommande inslag i Brottscentralen.
– Svenska Hjältar är ett av Aftonbladets viktigaste projekt. Nyheter är inte bara elände, utan det finns godhet som vi måste lyfta fram, säger Aftonbladets chefredaktör Jan Helin.
Känner du en hjälte? Tipsa oss på svenskahjaltar.se

Aftonbladet kan bli Årets Dagstidning

av Jan Helin

Mediebranschens pris Årets Dagstidning har nu offentliggjort nomineringarna i alla nio klasser.
Aftonbladet tar i detta ett historisk rekord i tävlingen. Vi är nominerade i åtta av nio klasser. Ja, till och med nio av nio om vi räknar in nomineringen av Omni som är ett initiativ från Aftonbladet.

aretsdagstidningloggaDet är oerhört hedrande och ett erkännande från branschen. För ett par år sedan lade vi en strategi på Aftonbladet för att vara den tidning i Sverige som leder strukturomvandlingen när läsarna byter vanor från analog nyhetskonsumtion till digital. Det är den strategin som nu ger avtryck i samtliga kategorier av branschpriset Årets Dagstidning.

Vi försöker så gott våra kvällstidningsgener förmår att hålla oss ödmjuka inför alla de fina orden i nomineringarna. Från mitt perspektiv är det viktigast att understryka den viktigaste framgångsfaktorn för Aftonbladet:
Alla medarbetares hårda, dagliga arbete med att göra en strategi till verklighet. Jag är genuint imponerad av mina medarbetare som varje dag gör Aftonbladet. Det är ett helt annat sätt att bedriva journalistik än för bara några år sedan. För oss som varit med länge (jag har jobbat på Aftonbladet med ett kort avbrott sedan 1993) är det svindlande att tänka tillbaka.

Aftonbladet har gått från att vara ett komplementmedia i form av en kvällstidning på papper till att vara Sveriges största och mest engagerande nyhetskälla i alla kanaler med sammanlagt över tre miljoner dagliga läsare och tv-tittare.

Jag tackar alla medarbetare för ett makalöst jobb och bjuder er läsare på branschens fina motiveringar för alla nomineringar:

ÅRETS DAGSTIDNING

Nominering:
Aftonbladet försvarar sin ställning som ett av de ledande digitala mediehusen, genom fortsatt innovation och en evig jakt på nya intäktskällor. Tv-satsningen, exempelvis, visar att man inte vill bli lönsamma på att spara – utan på att anpassa sig till användarna.

Övriga nominerade:
Dagens Nyheter
Uppsala Nya Tidning

ÅRETS DAGSTIDNING – DIGITALA MEDIER

Nominering:
Fortfarande i en klass för sig. När alla pratar ”mobile first” slår Aftonbladet redan rekord såväl när det gäller användare som intäkter. Imponerande innovationstempo och fortsatt långsiktiga satsningar på intern kompetensutveckling inger känslan av att vi bara sett början på utvecklingen. 

Övriga nominerade:
Norrköpings Tidningar
Dagens Industri

ÅRETS REDAKTION

SPORTBLADET.
En redaktion som alltid spelar offensivt på topp och ständigt utvecklar sin journalistik på alla arenor. Man bevakar sportvärlden med allvar, kunnighet och mycket lust. Sportbladets kreativitet inspirerar och visar vägen.”

Övriga nominerade:
Uppsala Nya Tidning
Svenska Dagbladet Näringsliv

ÅRETS ANNONSORGANISATION

Nominering:
Aftonbladet visar fortsatt framgång och ökar från redan höga nivåer. De imponerar i sin snabbhet med att ta fram nya produkter och nya format, och ligger i absolut framkant på en allt mer föränderlig mediemarknad.

Övriga nominerade:
Mediehuset SN
Mediekompaniet

ÅRETS SÄLJARE

Simon Madeling, Aftonbladet

Nominering:
Simon är en stark ambassadör för den mobila marknaden, och imponerar i sitt sätt att genom kraft och kreativitet hjälpa sina kunder till starka resultat genom att hitta nya spännande vägar

Övriga nominerade:
Kenth Gustafsson, Corren
Karl Fredholm, Mediekompaniet

ÅRETS MARKNADSINSATS 

Aftonbladet för Svenska Hjältar

Nominering:
För en offensiv satsning på att nå en kritisk generation med ett angeläget innehåll. Med lokal leverans tar man steget närmare målgruppen.

Övriga nominerade:
Hallands Nyheter och Hallandsposten – överallt hea tiden
Sundsvalls Tidning för e-tidningskampanjen

ÅRETS ANNONSKAMPANJ 

Aftonbladet för Fifa

Nominering:
För att man skapat högoktanigt relevant innehåll som fortsätter bända på föreställningen om hur ett mediehus kan uppträda. Såväl tidning, annonsör och läsare är en vinnare.

Övriga nominerade:
Piteå Tidningen för Swedbank Bankbook
Svenska Dagbladet för Nordnet

ÅRETS INNOVATION 

Omni (ett initiativ från Aftonbladet)

Nominering:
Säg välkommen till en redaktionell utmanare till Google News. Omni lägger sig som en guidande matris över nyhetsflödet – med användaren i centrum. Du får det innehåll du väljer. I din älskade mobil. Utvalt. Snyggt. Enkelt. Genialt.

Övriga nominerade:
UNT
Expressen Almedalen

ÅRETS MEDIELEDARE 

Jan Helin, Aftonbladet

Nominering:
Under Jan Helins ledning har Aftonbladet nått en oomstridd tätposition i medieutvecklingen. Genom höjd blick, modiga beslut och publicistisk öppenhet har han visat branschen en väg mot framtiden.

Övriga nominerade:
Anneli Larsson mediehuset Corren
AnnaKarin Lith, Mittmedia

Sida 1 av 3
  • Tjänstgörande redaktörer: Love Isakson Svensén, Filip Elofsson och Nils Höglander
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB