Aftonbladets publicering av en film som visar hur SD-ledaren Jimmie Åkesson tårtas har väckt uppmärksamhet. Filmen visar en allvarlig händelse, en attack mot en toppolitiker. Det ligger i vårt uppdrags kärna att rapportera om den, i text, i stillbild och med rörliga bilder.

Våra publiceringar har följts med stort intresse av våra läsare. Upphovsmannen bakom filmen är en frilansare som jobbade på uppdrag av Sverigedemokraterna som ville dokumentera boksigneringen som Åkesson tårtades under.

Aftonbladet har betalt för filmen. Vi betalar för nyhetstips som leder till publiceringar, det gäller även filmat material.

I vanliga fall säger vi ingenting om våra källor. Men i det här fallet har Sverigedemokraterna avslöjat att vi betalt frilansaren. Vad han, eller hon, gör med pengarna är hans, eller hennes, ensak.

I nyhetsrapporteringen om filmen nämns summor som inte är korrekta. Det vi betalade ligger långt under de summor som nämns. Aftonbladet har inte heller deltagit i någon budgivning. Om en sådan förekom var det utan vår kännedom.

/Lena Mellin, stf ansvarig utgivare

I dag dömdes en 45-årig man till två års fängelse för ofredande, grovt sexuellt övergrepp mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, försök till grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt ofredande och barnpornografibrott.

Allmänintresset av identiteten på den 45-årige mannen bedömer jag som mycket starkt. I huvudsak för att en publicering av hans identitet skulle kunna leda till uppgifter som skulle kunna kasta ljus över ytterligare händelser.

Mot det står att gärningsmannen har ett tonårigt barn. Mot bakgrund av de publicitetsskador som skulle riskera att drabba gärningsmannens barn har jag beslutat att avstå från namn- och bildpublicering.

Jan Helin
Ansvarig utgivare
Aftonbladet

I dag är det 313 dagar kvar till valet i september och det kan tyckas att det är ganska långt dit. Det är det inte.

Tvärtom. I den här världen är det ganska snart. Inte bara för att reportrar behöver tid att gräva fram avslöjanden. För ett mediehus som Aftonbladet, som presenterar journalistiken i både tv, mobil, webb och papper, är det mycket som nu ska tänkas ut, byggas, testas och till slut få att fungera.

Därför samlades nyligen 20 skarpa medarbetare från olika avdelningar här på tidningen i konferensavdelningen för att mejsla fram idéer hur Aftonbladet ska vinna valet nästa år.

Alltså hur vi ska skapa och presentera Sveriges bästa valbevakning.

Hur vi ska vinna våra läsares förtroende och gillande.

Vill vi lyckas med detta är det hög tid att komma igång nu.

Mötet började med en resumé över hur vi bevakade valet 2010. (Det är bara tre år sedan, men känns som en evighet.)

Minns ni Lena Mellin som sommarfikade med partiledarna?

Eller Lögndetektorn?

Ingen gick säker för Lögndetektorn. Varje vecka fram till valet lanserade vi en ny granskning med Lögndetektorn på Aftonbladet.se. Ju närmare valet vi kom desto fler granskningar gjorde vi. Vi malde ner politikernas utspel i mätbar fakta, för att objektivt avgöra sanningshalten i dem.

10 000-kronorsfrågan?
Du frågar – vi betalar. 10 000-kronorsfrågan var svenska folkets stora egna partiledarutfrågning 2010. Bästa frågan till varje partiledare belönades med 10 000 kronor och det kom in över 15 000 frågor.

En vinnare var Caroline Svenssons fråga till Maria Wetterstrand: Du sitter i en båt och har möjlighet att rädda en av följande personer: George W Bush, BP:s vd Carl-Henric Svanberg eller den dåvarande chefen för Tjernobyl. Vem drar du upp och varför? Wetterstrand räddade Tjernobylchefen: – Han har förhoppningsvis fattat att han gjort något riktigt jävla dumt.

Ordvalet?

Vi gjorde något ovanligt. Partiledarna fick en helsida var i tidningen, 50 ord och ett plakat för att vinna din röst. Det blev Ordvalet.

Och vi var extra stolta över våra valguider. Med 25 dagar kvar till valet började Aftonbladet publicera valguider i de då viktigaste och mest omdiskuterade frågorna. Det var 15 ämnen, 15 dagar, 15 halvsidor i tidningen. Alliansen mot de Rödgröna, och tre partier utanför riksdagen. Ämnena då: jobben, sjukvården, miljön, skolan, ekonomi, invandring, pensionärerna, brottslighet, sociala frågor, skatterna, familjen, utrikes frågor, jämställdhet, kommunikation och energi.

Och glöm inte kampanjen vi drog i gång på valdagen: ”Vi gillar olika”. Första timmen hade över 10 000 läsare tagit ställning mot främlingsfientlighet.

Eller hur fotbollsreportern Robert Laul testade jobbet som valarbetare och berättade om det i papperstidningen, på nätet och i tv. Blev för övrigt ganska kul tv.

Nåväl, frågorna till de 20 som stängdes in i konferensrummet blev sen:

• Vad är viktigast att vi lyckas med 2014?

• Och hur gör vi för att nå våra mål?

Det var spännande att så många direkt kom att tänka på ordet humor, som något väldigt viktigt att lyckas med. Politisk satir i Aftonbladet som ett komplement till den tyngre politiska bevakningen.

Några av alla andra ord som sattes upp på  post it-lappar på väggen var: ”avslöja”, ”grafiken”, ”interaktivitet”, ”överraska”, ”engagera”.

Klassisk kvällstidningsjournalistik, med andra ord.

Vi diskuterade idéer kring EU-valet. Det är redan i maj och ett inte helt lätt val att få engagemang kring. Icke desto mindre viktigt, dock. Nu har vi början till en plan också för EU-valet.

Vi pratade om hur vi ska bli ännu bättre att presentera vår journalistik i mobilen. Där växer läsandet mest och där finns också våra yngre läsare

Så, vem vinner 2014? Partiernas kamp om väljarna har i alla fall börjat. Här och nu börjar också vårt arbete.

Vi ska varje dag ge över tre miljoner läsare den bästa, mest, avslöjande, initierade, engagerande – och roligaste – bevakningen av valen i maj och september.

Det är förstås en utmaning.

Återstår dock något mer att ta reda på: Vad vill du att vi ska skriva om? Vad vill du se i Aftonbladets tv-sändningar?

Skriv och berätta!

/Petter Ovander
Projektledare för supervalåret 2014.
Mejl: petter.ovander@aftonbladet.se
Twitter: @petterovander

Titta på bilden ovan. För nu är det dags för ännu ett historiskt rekord. September 2013 var den starkaste månaden genom alla tider för Aftonbladet, med totalt 3 079 000 läsare varje dag! Det tidigare rekordet löd 3 042 000 dagliga läsare och uppmättes i augusti i år.
   Analyschef Johan Liljebo kommenterar:
”Stark inledning på september med Silly Season Deadline day följt av Obamas besök i Stockholm, vilket gav bra skjuts in i premiären för Aftonbladets TV-satsning Kvällsblocket med Sportbladet Show och Brottscentralen. Sportbladet lockade många med VM-kval i fotboll mot Irland och Kazakstan.
   Mobilsajten utvecklades fortsatt enormt starkt och nådde nya rekord. Smartphones är nu sett till antal besök den vanligaste enheten för att accessa Aftonbladets innehåll online.”

Tack alla läsare och tittare!

“För att de tillsammans med publiken, i webb-tv, sociala medier och papperstidning förnyat diskussionen om ett av vår tids mest laddade ämnen.”

I tisdags nominerades Aftonbladets Kenan Habul, Natalia Kazmierska och Stefan Mattsson till Stora journalistpriset som årets förnyare. Nomineringen fick trion för reportageserien “Välkommen” som publicerades under december 2012. Medan debatten om integrationsdebatten pågick för fullt i slutet av 2012 åkte trion kors och tvärs mellan Södertälje, Borlänge och Landskrona, tre kommuner som hittills har tagit ett stort ansvar för våra nya medborgare. En sak har de gemensamt: härifrån hörs rop på hjälp.

“Arbetslöshet, segregation, kriminalitet och fattigdom är verklighet för många av människor ni kommer att möta i denna reportageserie. Rädslan för ”dom andra”, har varit röda tråden på vår resa”, skriver trion i det första inlägget på bloggen där alla delarna från serien publicerades.

Och bakom varje stort reportage eller avslöjande finns nästan alltid ett gäng kollegor som läsarna inte får lära att känna. Reportageserien “Välkommen” projektleddes” av Maria Trägårdh, som fick Stora Journalist-priset 1999. Maria utsågs även till Sveriges nionde bästa grävare under de 25 senaste åren med motiveringen:

“Att som ung tjej slå sig fram som grävare i början av 90-talet i den då extremt machopräglade kvällspressen inger respekt. Hon har fortsatt lika enträget, också genom att hitta nya grävmetoder. En pionjär med live-gräv på nätet.”

Det är lätt för bloggen att konstatera att Maria Trägårdh är en stjärna inom den svenska journalistiken. Och därför har vi nu tagit tillfället i akt och låtit henne berätta om hur den nominerade “Välkommen”-serien egentligen gick till.

Grattis till nomineringen. Kom den som en överraskning?
– Tack! Varje nominering är en glad överraskning.

Vem kom på idén till reportageserien?
– Jag tjatade om att det gått 20 år sedan vi gjorde en större reportageserie om invandring och integration i Sverige. Magnus Ringman (numera HR-chef på Aftonbladet) och jag arbetade under tre månader med artikelserien, Vi & Dom, som skildrade en uppskruvad situation då om invandring, integration och motsättningar på ungdomsnivå och som belönades med en guldspade.

Tanken var att Kenan, Natalia och Stefan skulle återvända till huvudpersonerna från Vi & Dom 20 år senare. Men efter en tids research kändes inte greppet relevant. Mycket i Sverige är annorlunda i dag jämfört med 1992. Därför blev det något helt nytt. Det blev en berättelse från tre helt olika städer som under kort eller lång tid haft stor invandring. Det blev #Välkommen.

Hur gick det till när Kenan, Natalia och fotografen Stefan blev ett team?
– Kenan och Natalia har det mesta man kan önska i en reporter: skickliga, modiga reportrar såväl som grävare som stilister. Båda har bevakat intergrationsfrågan i nyhetsarbetet, reportage och kolumner tidigare. Att båda dessutom har egna erfarenheter av att komma som flyktingar till Sverige är en bonus. Valet av Stefan avgjordes av i princip samma saker, skicklighet, mod och förmåga att skildra och komma människor nära i bilder som är svåra att väja för.

Hur lång tid jobbade de tre med serien?
– Ungefär 2, 5 – 3 månader.

Hur många var involverade?
– Redan från start jobbade vi för publicering i alla kanaler med varje kanals speciella krav och temperament. Nyckelpersoner från varje del: print, web, tv jobbade tätt tillsammans utifrån hjärtat: reportageserien för att hitta varje kanals ultimata uttrycksform. En gissning är 12-15 personer.

Vilka var era roller i det hela?
– Jag projektledde det konkreta arbetet. Camilla Norström (chef för nyhetsavdelningen) var ovärderligt bollplank, beslutsfattare och stöttepelare i ett mycket långt och ibland snårigt  projekt.

Vad tror och hoppades ni att reportageserien skulle leda till?
– Hela syftet var precis som Kenan, Natalia och Stefan deklarerade i sin starttext: att medan en uppskruvad debatt om integration pågick överallt ge sig ut i Sverige och faktiskt träffa, prata och skildra människorna debatten handlar om.

Vad var den största utmaningen under det här journalistiska projektet?
– Att nå ut med en angelägen reportageserie, (ett viktigt tidsdokument) om en stor och viktig samhällsfråga mitt i ett uppskruvat debattklimat och föra en öppen och konstruktiv diskussion utifrån reportagen och inte förlora den i hat och pajkastning.

Är det svårt att skriva om invandring?
– Ja och nej. Det är en fråga som engagerar och väcker känslor. Det kräver ett större redaktionellt ansvar och många fler diskussioner på redaktionen än till exempel en granskning av skolan.

Fanns det några kluriga publicistiska frågor som ni fick ta hänsyn till?
– Det finns alltid mycket att klura på inför varje publicering och så var det även denna gång. Den här gången jobbade vi hårt med tonfall och rubriker.

I november kan serien också vinna själva priset. Varför förtjänar Välkommen-serien att vinna priset som årets förnyare?
– Därför att teamet har tagit det klassiska reportaget in i framtiden och förvaltat det i alla kanaler på varje specifik kanals egna villkor: klassisk print, online, tv och sociala medier. Och dessutom tagit läsarnas önskan om medverkan på allvar och riggat för en sjukt bra debatt om denna superintressanta och viktiga fråga i vår tid.

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Att de får priset så klart!

Vi på Aftonbladet är plötsligt översköljda av ilskna frågor om en artikel som publicerades i går i papper och på nätet. Nu ligger den på Plus.
Artikeln handlade om finansiärer till hatsajten Avpixlat. De arga, närmast oförskämda, utropen ikväll handlar om att vi skulle ha ”hängt ut” dem.
Den som har läst artikeln vet att vi inte gör det. Bidragsgivarna är helt anonyma. De presenteras som stiliserade figurer och med beteckningar som ”Man, 43, läkare, Västerås”, ”Kvinna, 42, forskare, Stockholm” och ”Man, 49 år, chef på Ericsson”. Inga namn, inga bilder.

Många undrar också varför vi publicerat uppgifterna om bidragsgivarna. Svaret är att det är intressant, högintressant till och med.
Avpixlat står nära Sverigedemokraterna, en av partiets riksdagsledamöter är innehavare av det konto som finansierar sajten. Den typiska SD-väljaren i förra valet var en yngre man med kort utbildning och låga inkomster.
Bidragsgivarna i Aftonbladets artikel tillhör inte den gruppen. Ett flertal av dem tillhör samhällets elitskikt. Men trots en priviligierad tillvaro bidrar de med pengar till en sajt som sprider bland annat rasistiska åsikter.

 Lena Mellin, tf ansvarig utgivare

Aftonbladet är Sveriges bästa, hungrigaste och största nyhetssajt – för andra året i rad. Och prisfesten slutar inte där. Aftonbladet har utsetts till Årets dagstidning – digitala medier, Årets redaktion, Årets medieledare och Årets marknadsinsats.
Läs mer här.

Stånkande och stönande, bredbenta och vaggande tar sig amerikanerna fram – om de alls går. USA upplever en explosionsartad fetmaepidemi. Den förstör folkhälsan och är ett hot mot ekonomin.
Tillsammans med fotografen Lotte Fernvall reste Aftonbladets Peter Kadhammar till USA:s fetaste delstat, Mississippi, för att berätta om den nya stora samhällsfrågan. Resan blev en välläst reportageserien ”Det feta USA”.

Bloggen har ställt några frågor till Peter Kadhammar om resan, fetmaepidemin och vilken väg USA måste ta.

Hur länge var du i USA?
– Jobbet tog en dryg vecka att göra eftersom jag hade planerat det dag för dag.

 Vilket är det enskilt viktigaste intrycket du fick med dig hem?
– Att fetman är ett ännu större problem än jag trodde när Lotte Fernvall och jag for till Mississippi.

Hur stor är krismedvetenheten om det stora fetmaproblemet i USA? 
– Den växer, bland annat därför att det är Michelle Obamas stora fråga. Jag såg på Coca-Colas hemsida att det företaget är engagerat i arbete mot fetma!

Har fetmavågen nått Sverige ännu eller är den på väg hit alls?
– Den är nog på väg hit men det blir inte lika illa som i USA. Vi har en bredare tradition av att träna och röra på oss till vardags. Att cykla till jobbet vore excentriskt i USA.

Har du ändrat dina matvanor efter att ha sett vad fett och socker gör med människor i USA? 
– Ja, faktiskt tänker jag mer på vad jag äter. Och de flesta jag känner som varit i USA säger samma sak.

Lägger fattigdom grunden för fetma i USA? 
– Ja, där som överallt annars.

Och till sist, Vad tänker du skriva om nu? 
– Ryssland. Tror jag.

Ola Söderholm bloggar på Nöjesguiden och är nu våldsamt upprörd över en artikel som publicerades i Aftonbladet och på aftonbladet.se 2006.
Artikeln är en rewrite från en av världens mest respekterade tidningar, brittiska The Times, och handlar i korthet om att en forskare kommit fram vackra föräldrars första barn oftast är en flicka.
Att Söderholm är upprörd över den sju år gamla publiceringen beror, såvitt man förstår av inlägget, att forskaren senare gett uttryck för märkliga uppfattningar.
Det borde vi naturligtvis ha förstått redan då och aldrig rewritat Timesartikeln. (obs ironi)
Lena Mellin
stf ansvarig utgivare