Medievärlden presenterade i dag de nominerade i kategorin Årets Dagstidning – Digitala Medier. Priset vann vi även i fjol. Men vi har inte släppt på gasen för det, vilket resulterat i en ny nominering från organsationen Tidningsutgivarna som tillsammans med branschtidningen Medievärlden utser vinnarna. 

Juryns motivering:

”Fortfarande i en klass för sig. När alla pratar ”mobile first” slår Aftonbladet redan rekord såväl när det gäller användare som intäkter. Imponerande innovationstempo och fortsatt långsiktiga satsningar på intern kompetensutveckling inger känslan av att vi bara sett början på utvecklingen.”

Andra nominerade är Dagens Industri och Norrköpings Tidningar.

Försvarar titeln från i fjol

Fjolårets vinnarmotivering förklarar kanske bäst varför Aftonbladet har en särställning inom svensk journalistik på nätet.

Med en medveten, ihärdig och långsiktig satsning på det digitala har vinnaren banat väg för både nya journalistiska metoder, teknisk utveckling och inte minst långsiktigt hållbara resultat.
Vinnaren är en förebild långt utanför den nationella arenan och bryter ny mark för hela branschen. Gång på gång på gång.

Aftonbladets publisher Jan Helin tackade förstås våra läsare, som blir allt fler för varje år.

– Vi vill tacka alla läsare, det är i samarbete med er vi utvecklat Aftonbladet till den ledande dagstidningen i Sverige online, och i alla andra former som ni vill ha Aftonbladet.

Nominerade i fler kategorier

Nomineringen till Årets Dagstidningen – Digitala Medier är Aftonbladets sjätte i år. Aftonbladet kan även vinna pris för Årets annonsorganisation, Årets marknadsinsats, Årets säljare, Årets redaktion och vår publisher Jan Helin är nominerad i kategorin Årets medieledare.

Mobiltjänsten Tipsa! tog hem ­titeln Årets innovation vid Digital Communication Awards i Berlin.
– Det är fantastiskt roligt att vi vinner ett så prestige­fyllt internationellt pris för vår utveckling av Tipsa, ­säger Aftonbladets publi­sher Jan Helin.

Digital Communication Awards delar varje år ut priser för ”enastående prestationer inom online-kommunikation”.
I år gick priset i kategorin Årets innovation till Aftonbladets tjänst Tipsa.

”Stort erkännande”

– Det är ett stort erkännande för hela gänget som arbetat med att bygga Sveriges mest spännande kontakt med läsarna via mobilen. En gång i tiden ringde läsarna ”ettan” till Aftonbladet. Tipsa är vårt sätt att bygga vidare på Aftonbladets stolta historia som social nyhetskälla, säger Jan Helin.

Tipsa sjösattes i november förra året och vann i slutet av maj pris för årets bästa innovation vid Schibsted Journalism Awards.
Läsare som har Aftonbladets app i telefonen kan med hjälp av tjänsten skicka in tips, bilder och videor direkt till redaktionen. Med hjälp av lokala push-notiser kan Aftonbladet även efterlysa läsare som befinner sig mitt i en pågående nyhetshändelse.

Nytt för i sommar är att det även går att filma i realtid och på så vis kabla ut ­läsarnas bilder i samma sekund som nyheten händer.
Aftonbladets redaktion­ella mobilchef Lena Widman var på plats vid utdelningen i Berlin i går kväll.
– Det är fantastiskt roligt. Det här är ett sätt att engagera läsarna i nyhetsjournalistiken. Det är speciellt r­oligt att redaktionen, it-­avdelningen och läsarna ­utvecklat detta tillsammans, säger hon.

”Ger oss inspiration”

Över 550 projekt hade skickats in till Digital Communication Awards. De övriga nominerade i kategorin Årets innovation var EDF Energy, Komfo Ad Manager, EASD Hypo-simulator och Wikipedia Corporate Index.
– Det här priset ger oss inspiration att fortsätta utveckla Tipsa och mobiltjänster tillsammans med ­läsarna, säger Lena Widman.

Housesensationen Axel ”Axwell” Hedfors börjar blogga hos Aftonbladet, något han själv avslöjade på Twitter.
Med start på måndag 26/8 kommer den tidigare Swedish House Mafia-medlemmen att exklusivt blogga hos oss.
– Det känns fantastiskt roligt. Axwell är ju en av Sveriges största musikexporter just nu – och samtidigt vet man inte så mycket om honom. Att han vill blogga hos oss är förstås superkul, säger Ylva Niklasson, tf. nöjeschef.

I bloggen kommer läsarna att få följa med under förberedelserna inför Axwells konsert på Sjöhistoriska Muséet – hans hittills största konsert i eget namn.
– Vi vill erbjuda Aftonbladets läsare möjligheten att vara med bakom kulisserna inför den här spelningen. Vi tror att det kommer att bli mycket uppskattat, säger Ylva Niklasson.
Bloggsamarbetet pågår till och med söndagen den 1 september.

Hej alla!

Det här känns stort, mitt premiärinlägg på Aftonbladets redaktionsblogg. Det är väldigt kul att vara igång med bloggen och på det här sättet komma i kontakt med er läsare. Jag kommer att berätta om nyheter och satsningar på Aftonbladet, både på redaktionen och på affärssidan, högt och lågt, stort och smått. En närmare presentation om vem jag är och vad jag jobbar med kommer senare här på bloggen…

I förmiddags skickade jag ut ett internt mejl till Aftonbladets medarbetare, där jag informerade om att vi nu har en rekryterat en efterträdare till Lena Mellin som chef för samhällsredaktionen. (Lena kommer fortsätta som politisk kommentator både i tidningen, på nätet och i TV, så ni behöver inte vara oroliga. Men Lena får nu mer tid att bland annat koncentrera sig på utgivarfrågor, vilket är ett stort och viktigt arbete som kräver sin tid….) Ny chef för samhällsredaktionen blir Hanna Olsson, som för närvarande är producent för Tankesmedjan i P3, ett av Sveriges Radios mest tongivande program. Dessutom förstärker vi samhällsredaktionen med Matilda Ringborg, som jobbat som politisk reporter på Sveriges Radio och som nu är chefredaktör på tidningen Svensk Idrott. Tillsammans med övriga samhällsredaktionen med Anette Holmqvist, Pär Karlsson, Lena Mellin och Josefin Karlsson kommer vi att trappa upp vår samhälls- och politikbevakning inför supervalåret 2014, med både EU-, riksdags-, landstings- och kommunval.

Hela mejlet jag skickade ut i förmiddags kan du läsa nedan.

/Fredrik Lindén, informationschef

HANNA OLSSON, 27, blir ny samhällschef på Aftonbladet. Hanna kommer senast från jobbet som producent för Tankesmedjan i Sveriges Radios P3 och har varit nyhetschef på Östersunds-Posten (Sveriges yngsta nyhetschef dessutom).
– Jag är stolt och glad över att få komma till Aftonbladet, som jag tycker är Sveriges mest spännande mediehus. Jag är fylld av entusiasm inför det nya jobbet och det kommande valet, säger Hanna Olsson.

MATILDA RANGBORG, 36, blir ny samhällsreporter på Aftonbladet. Matilda är för närvarande chefredaktör på tidningen Svensk Idrott och har dessförinnan jobbat på flera av Sveriges Radios samhällsredaktioner i kanalerna P1 och P3, med svensk politik som specialområde. Inför valet 2006 var Matilda ansvarig för valbevakningen i P3.
– Det känns otroligt spännande och utmanande att komma till Aftonbladets samhällsredaktion. Att dessutom komma in i upptakten av valrörelsen känns som en extra trevlig present, säger Matilda Rangborg.

Båda tillträder efter sommaren.

Redaktionschef Marica Finnsiö:
– Jag är väldigt glad över de här båda rekryteringarna. Vi är redan nyhetsledande på området och i och med Hanna och Matilda stärker vi ytterligare vår position inför det kommande valåret.

Samtidigt får samhällsreporter Pär Karlsson fast anställning på Aftonbladet.

Lycka till Hanna, Matilda och Pär!

/Redaktionsledningen

Först och främst: Välkommen in!

Varje dag läser 2,9 miljoner svenskar Aftonbladet. Det är fler läsare än någonsin och något Lars Johan Hierta knappt kunnat drömma om när han grundade tidningen 1830.
Aftonbladet är i dag en del av svenskarnas vardag. Och med den mobila revolutionen hänger vi numera med överallt hela tiden – på bussen, på fotbollsläktaren och i sängen när du lägger dig och när du vaknar.
Aftonbladet engagerar rekordmånga och så ska det förbli. Som Nordens största tidning och Sveriges självklara nyhetskälla känner vi ett stort ansvar för att berätta om, förklara och då och då försvara vår journalistik. Och möjligheterna att diskutera med våra läsare har aldrig varit större. Vi gör det redan varje dag i Aftonbladets kommentarsfält, på twitter och Facebook. Men det räcker ibland inte. I dag lanserar vi därför vår nya redaktionsblogg. Vi vill fortsätta utveckla Aftonbladet till den öppna och sociala nyhetskällan vi ska vara. Aftonbladet leder den den digitala utvecklingen inom journalistiken i Sverige – och kanske i hela världen. Läsarna har därför ännu större krav på oss och hjälper oss ständigt att bli bättre. Och vi har stor respekt för våra läsare. Utan er – ingenting. Öppenhet är något vi efterfrågar från de makthavare vi granskar – och därför är det naturligt att Aftonbladet följer den regeln. Därför öppnar vi nu dörrarna och bjuder in er till redaktionen.

Varje dag kommer vi att berätta om den journalistik Aftonbladet producerar, står för och försöka sätta detta i ett sammanhang. Vi kommer att förklara varför vi namnpublicerar en person och inte en annan eller bjuda på snabba intervjuer med medarbetare som varit med om något annorlunda. Berätta om Aftonbladets historia. Våra läsare kommer att få lära känna olika beslutsfattare på Aftonbladet som gärna berättar om alla steg innan en “nyhet” blir en artikel i Aftonbladet. Men kanske viktigast av allt, här kommer vi att svara på vanliga frågor från vanliga läsare och då och då debattera journalistiken i kommentarsfältet eller i “live-debatter”. Vi lovar en “personlig” touch på bloggen. Vi ska bjuda på oss själva utan att bli för “privata”.

Bloggen kommera att i första hand drivas av Aftonbladets redaktionsledning som du hittar till höger. Men många fler medarbetare kommer att bidra med intressanta och transparenta inlägg om det dagliga livet på Aftonbladet och den journalistik vi producerar.

Aftonbladets chefredaktör och vd Jan Helin har redan en blogg – men kommer att medverka även här i rollen som publisher.

Varför är det viktigt med öppenhet mot läsarna på Aftonbladet, Jan Helin?

– Aftonbladet ska vara Sveriges mest engagerande nyhetskälla och mötesplats för alla som gillar att vara uppdaterade. Kvällstidningsjournalistik väcker känslor och berör, läsarna vill ofta diskutera med oss och få höra hur det egentligen gick till när vi gjorde ett avslöjande eller få svar på hur vi tänkt kring en viss publicering som kanske fått kritik eller blivit omdebatterad.

– Jag tror att det nya medielandskapet skapat ett intresse för hur medier fungerar och ett behov av att få diskutera saker som nyhetsvärdering. Journalistiken stärks och utvecklas av det.

Vad hoppas du på att bloggen ska att bidra med?

– Att vår journalistik öppnar för dialog. Öppenhet och att läsarna får ta del av den fantastiska och energifyllda miljö där Aftonbladet skapas varje dag. Ett välkomnande in att hänga med oss helt enkelt.

Vad kommer vi INTE få läsa om i bloggen?

– Vet inte faktiskt. Det känns mer spännande att inte bestämma sig för ett svar på de frågan nu. Men självklart kommer vi inte att röja källor eller bryta mot pressetik i redaktionsbloggen.

Vad är det bästa med att jobba på Aftonbladet?

– Kollegorna. Det är ett fantastiskt gäng som i dag är Aftonbladet. Sveriges mest spännande redaktion som med nyfikenhet och hjärta utvecklar Aftonbladet i en helt ny tid. Om vi lyckas med redaktionsbloggen kommer läsarna att få lära känna en hel del av dem.

Du har ju redan en egen blogg, varför ska jag läsa den här?

– Jag kommer att fortsätta att publicera mina söndagskolumner där och använda den när jag vill ge en bakgrund till publiceringar vi gör, kommentera våra affärsmässiga resultat eller kommentera något i medielandskapet jag vill ge min syn på som publisher för Aftonbladet. Den nya bloggen ska du läsa för att du får lära känna en hel rad kollegor och deras dagliga arbete.

De närmaste dagarna kommer vi låta Aftonbladets redaktionsledning presentera sig själva här på bloggen. Och vi hoppas på många frågor om Aftonbladet och vår journalistik.

Med det sagt: Välkommen in och hjälp oss att bli ännu bättre.

/Ehsan Fadakar

Chef för sociala medier och redaktör för Välkommen in!
Twitter: @ehsanfadakar

1. Du har fått Stora journalistpriset för ditt reportage om och från Utöya. Du är utnämnd till Årets stilist. Men du skrev på Twitter att du är ”genuint mållös”, ”stolt som en tupp” och ”bland det coolaste du varit med om” efter att språkprofessorn Olle Josephson ägnat en hel sida till att analysera ditt språk. När tänker du vänja dig vid tanken att du är en journalistisk förebild?

– Aldrig, hoppas jag. Hur vänjer man sig vid något sådant? Jag blir varm i hela hjärtat när jag får mail från journaliststudenter som skriver till mig att de tycker om mina texter och att de vill bli som jag. Att ”vänja” sig vid det…? Nej, det vill jag aldrig göra. Det är då jag tror att det går åt helsike. Inte bara med med skrivandet, utan med dig själv också, om du börjar fokusera på sånt istället för på historien. Pompösa journalister finns det alltför många redan.

2. Scen, rytm, konkretion och en blandning av röster kännetecknar en ”Bergfeldt”-text, skriver Josephson. Är det din checklista?

– Alltså, jag menar det jag säger att jag är mållös. Att en professor i nordiska språk har suttit och gått igenom mina notiser och artiklar och hittat ett mönster så som Olle Josephson gjorde … Jag har aldrig varit med om något liknande, trots fem års universitetsstudier med diverse analyserade uppsatser, åtta år som journalist där du synas i sömmarna dagligen av läsare och en bok som recenserats flitigt. Ingen har analyserat mitt språk, förklarat vad jag gör, som detta. Det ÄR bland det coolaste jag har varit med om. Och det roligaste i det hela är ju att jag inte har någon checklista. Jag bara skriver.

3. Josephson ger råd till den som ”vill bli sin egen Carina Bergfeldt”. Vilka råd har du själv att ge?

– Att ha en röd tråd. Att skriva så folk begriper. Att ta med läsarna dit de vill vara. Med dig. Där du är.

4. Okej, den kanske viktigaste frågan, vilka ord undviker du att använda?

– Ord som jag vet att läsarna ogillar. Kupp. Chock. Rasa. Fast just nu vill jag säga att Språktidningen har gjort en analyskupp. Och att jag är i chock. Ha ha.

5. Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu? 

”Dagen vi aldrig glömmer”. Texten som gav Carina Bergfeldt Stora Journalistpriset.

Carina Bergfeldt på Twitter.

Analysen i Språktidningen går att läsa här.