I måndags lanserade vi Valkompassen på Aftonbladet. Vi påstår att det är Sveriges mest träffsäkra valkompass – inte för att det är vi som gjort den, utan för att vi gjort den tillsammans med Sveriges främsta opinionsforskare och holländska Kieskompas, Europas ledande företag i att ta fram kvalitetssäkra valkompasser.

Aftonbladets kompass matchar läsaren med både parti och kandidater och blev genast en publiksuccé. Efter bara  efter ett par dagar nådde den i går eftermiddag 200 000 unika webbläsare.

Men valkompasser är inte helt okontroversiella. Bland annat finns det synpunkter på vilka frågor en bra valkompass bör innehålla.

Johan Martinsson, Fil.Dr. och lektor i statsvetenskap, har varit med och tagit fram Aftonbladets valkompass och resonerar här nedan själv kring frågan. Texten är också publicerad på statsvetarbloggen Politologerna.

Johan Martinsson svarar också på vanliga frågor om Valkompassen här.

Petter Ovander

Projektledare för supervalåret 2014.

Mejl: petter.ovander@aftonbladet.se

Twitter: @petterovander

Vilka frågor ska en bra valkompass innehålla?

Det har nu lanserats flera olika sk valkompasser inför europaparlamentsvalet. Bland annat har Sveriges Television, Aftonbladet, och TT konstruerat valkompasser. TTs valkompass används av bland annat Svenska Dagbladet. För tydlighetens skull vill jag direkt nämna att jag själv har varit inblandad i framtagandet av framförallt Aftonbladets valkompass, men även i mindre utsträckning med Sveriges Television för att tillhandahålla data för förtester av frågor.

Med detta sagt vill jag passa på att diskutera vad en bra valkompass bör innehålla. Valkompasser är alltid och har alltid varit såväl kontroversiella som uppskattade. Politiska partier kan uppleva att de missgynnas eller gynnas. De kan alltid anklagas för förenklingar då de med nödvändighet innehåller förenklingar. I värsta fall kan de även anklagas för att vara missledande och direkt skadliga.

Under rubriken ”Vilseledande valkompasser”kritiserar tex statsvetaren Andreas Johansson-Heinö bland annat Aftonbladets valkompass för att den innehåller frågor som inte är direkt ”Europarelevanta frågor”. Johansson-Heinö menar att det är fel att valkompasser handlar om klassisk svensk inrikespolitik. Även DNs ledarskribent Susanne Birgersson är inne på samma linje i en text från den 30:e april som menar att Aftonbladets test ”kryllar av inrikespolitiska frågor”, och avslutar med att rekommendera Aftonbladet att plocka bort sin valkompass. Mot detta kan man kontrastera ett synsätt som Moderaternas Gunnar Hökmark uttryckte i en artikel i Expressen : ”Jag sysslar inte med EU-frågor. Jag arbetar med inrikespolitik, ekonomisk politik, forskningspolitik och telekompolitik. Och jag vet att detta intresserar människor. Jag vet inte vad EU-frågor är.”.

Men naturligtvis finns det EU-frågor i betydelsen frågor som är aktuella för behandling i europaparlamenetet, eller som diskuteras i EU-sammanhang. Men ska verkligen en valkompass inför europaparlamentsvalet enbart innehålla sådana frågor, som en del debattörer tycks mena? Jag anser att så inte är fallet.

För det första skulle en valkompass/partitest som enbart innehåller sådana frågor utelämna många frågor som vanliga väljare tycker är intressanta och viktiga, de skulle alltså inte få någon information om var partier och kandidater står i många frågor de själva brinner för. Dessutom är kunskapen om EU-frågor ofta ganska låg, som många har påpekat. Risken är alltså stor att många väljare inte skulle ha någon åsikt eller ha svårt att förstå många av de frågorna.

För det andra, och kanske viktigast av allt: Jag är övertygad om att partiers och kandidaters åsikter i mer allmänna ideologiska frågor, inklusive traditionella inrikespolitiska frågor som tex är förankrade i en politisk vänster-högerdimension, ger värdefull information och vägledning i hur partier och kandidater kommer agera i andra politiska frågor som kan komma upp till behandling i parlamentet. Åsikter i de flesta politiska frågor hänger ihop i ideologiska dimensioner, i synnerhet för politiska partier och politiska kandidater. Således är även frågor som inte ligger ligger på europaparlamentets bord potientiellt relevanta.

För det tredje så har ingen av de valkompasser som nu har lanserats löst problematiken med beslutsnivån på ett optimalt sätt. I tex SVTs valkompass handlar alla frågor om EU. Det har sina fördelar såklart. Det känns spontant relevant. Men blir en fråga verkligen en EU-fråga för att vi sätter ”EU bör…” eller ”Satsa på ett EU som…” framför frågan? Tvärtom kanske det förvirrar en del väljare. Låt oss säga att vi har med en fråga om exempelvis försvara rätten till abort eller om utökad föräldraförsäkring i en valkompass till europaparlamentet. Vad ska då den väljare svara som tycker att det är bra med en utökad föräldraförsäkring men inte vill att EU ska besluta om detta? Sådana situationer har varit och kommer vara aktuella i EU-parlamentet. Och är det även för väljarna. Ibland blir det tvärtom svårare att svara om alla frågor görs till ”EU-frågor”. Det kan mycket väl vara bättre att hålla de olika dimensionerna separata och fråga om mer traditionella ”inrikespolitiska”, eller snarare generella, frågor med en tydlig ideologisk koppling för sig, och åsikter om graden av självbestämmande kontra EU-integration, graden av veto-rätt med mera, för sig. I teorin skulle det gå att konstruera en valkompass som tillät svarsalterantiv i stil med att ”jag tycker inte denna fråga ska beslutas av EU”, men jag är mycket osäker på hur väl det skulle fungera i praktiken. I varje fall så har jag inte sett någon sådan ännu.

Utöver mångsidiga och relevanta frågor ska en bra valkompass naturligtvis även vara transparant och öppen med metodiken, undvika att ge ensidiga rekommendationer och råd om hur människor ”bör” rösta och mycket annat. Det är bra att valkompasserna diskuteras. Och den diskussionen lär fortsätta så länge som intresset för att använda dom är så stort som det är i nuläget.

Aftonbladets mobilsajt har passerat en ny historisk drömgräns. Förra veckan hade mobilsajten över 4 miljoner unika besökare. Därmed slogs den förra toppnoteringen för två veckor sedan som låg strax under 4-miljonersstrecket, den veckan hade mobilsajten 3 850 793 unika besökare.
– Fantastiskt roligt, fyra miljoner är en ny magisk gräns för oss. Det är glädjande att vi ständigt – oavsett nyhet – har så stort förtroende hos läsarna. Den ökande trafiken visar att vi är den primära nyhetskällan, säger Lena Widman, redaktionell mobilchef och produktägare Aftonbladet online.

De största trafikdragarna var nyheten om att hockeyspelaren Nicklas Bäckströms testat positivt för doping och födseln av prinsessan Madeleines och Chris dotter.

De exakta siffrorna för mobilsajten vecka 8 lyder 4 000 080 unika besökare, 131 874 557 sidvisningar och smått otroliga 27 997 912 besök.

– Fyra miljoner är också ett bevis på att läsarna verkligen gillar vår mobilsajt som vi fortsätter att utveckla. En nyhet är att man nu kan lyssna på Aftonbladets podcasts direkt i appen, iOS och Android, och dessutom följa sina favoritkrönikörer.

Dessutom slog Aftonbladet nytt dygnsrekord i mobilen igår söndag med 1, 84 miljoner unika besökare.

När Internetworld i går utsåg Sveriges bästa sajter tog Aftonbladet både priset för ’’Bästa nyhetssajt 2013’’ – och totalpriset som ’’Bästa sajt 2013’’.
– Det är verkligen jätteroligt! Vi vinner för andra året i rad och dessutom två priser, säger sajtchef Andreas Aspegren.

Priserna delas ut av en expertjury.
Det är tredje gången Aftonbladet vinner.
Förutom utmärkelsen ’’Årets bästa nyhetssajt 2012’’ vann Aftonbladet hela tjottaballongen som ’’Årets bästa sajt’’ alla kategorier 2006.
Och i år båda priserna samtidigt.
Även om Aftonbladet-lägret förstås tyckte att tidningen var självskriven som vinnare så var man lite osäker på om förra årets vinst skulle hindra en ny.
– Förhoppningarna fanns ju, säger Andreas Aspegren.
– Men man vet inte riktigt hur en jury tänker.
I motiveringen för ’’Årets nyhetssajt 2013’’ står det:
’’Aftonbladet är en klart lysande stjärna på en annars mörk mediahimmel. När andra backar in i framtiden gasar Aftonbladets nyhetsmaskin för fullt.
Här är en aktör som är lika självklar i mobilen som i surfplattan eller datorn. Aftonbladet behärskar sin traditionella kvällstidningsgenre till fullo. Men är också en aktör som modigt breddar varumärke med nya format i text, webb-tv och sociala medier.’’

– Det är extra roligt eftersom vi är de som satsat allra mest på att hitta sätt att ta betalt på sajten, säger Andreas Aspegren.

Det kanske är en förutsättning för att kunna ha så bra sajt?
– Ja, absolut.

Sist på galan avslöjas totalvinnaren, alltså den bästa sajten oavsett kategori och det priset sopade alltså Aftonbladet också hem med motiveringen:

’’Det faktum att vi har aftonbladet.se på den svenska webben är en ynnest.’’

Blir det skumpa hela natten nu?
– Det är ett helt fantastiskt betyg till varenda en som arbetar på Aftonbladet och jag ska bjuda alla här på så mycket champagne de vill ha.

Aftonbladet – årets sajt. Juryns motivering: 

Det blir inte alltid fullträff. Men det kommer alltid något nytt runt hörnet. Och det är denna tradition att vara tidigt ute och testa nytt som skapat Aftonbladets unika ställning i Mediesverige. Det faktum att vi har Aftonbladet.se på den svenska webben är en ynnest. Det innebär att utvecklingen drivs på. Det är svårt att konkurrera. Men de som gör de blir garanterat bättre av att försöka utmana en så värdig mästare.

Aftonbladet – årets nyhetssajt. Juryns motivering. 

Aftonbladet är en klart lysande stjärna på en annars mörk mediahimmel. När andra backar in i framtiden gasar Aftonbladets nyhetsmaskin för fullt. Här är en aktör som är lika självklar i mobilen som i surfplattan eller datorn. Aftonbladet  behärskar sin traditionella kvällstidningsgenre till fullo. Men är också en aktör som modigt breddar varumärket med nya format i text, webb-tv och sociala medier.

Nu har siffrorna för november blivit officiella. Och totalsiffran är lika magisk som historisk. 3 145 000 läsare varje dag.
– Det är ytterligare ett otroligt rekord och ett kvitto på vår strategi är rätt. Det är extremt viktigt att ha tillväxt i antalet läsare i digitala utgåvor, säger publisher Jan Helin.

Även året öppnade starkt:
– Vi hade svindlande 3,7 miljoner unika besökare i mobilen vecka 1. Närmaste nyhetskonkurrent var Expressen med 1,6 miljoner. Det visar att vi behåller vårt grepp som primär nyhetskälla för svenska folket online. Men vi ser också hur våra konkurrenter växer i mobilen. Det är i grunden bra, konkurrensen kommer att vässa oss, säger Jan Helin.

Nu är 2013 snart slut. Det har varit ett år Aftonbladet slagit läsarrekord gång på gång och har närmare 3,3 miljoner läsare – varje dag!
Och nu kan vi äntligen presentera årets mest lästa artiklar på Aftonbladet. Tack alla läsare för ett fantastiskt år!

Aftonbladet ska bli personligare för våra läsare. Nu tas första steget i en bevaknings- och personaliseringstjänst för de användare som väljer att vara inloggade på sajten. 

– Du ska som läsare kunna följa och bevaka våra profiler som du är intresserad av. Om du till exempel gillar Erik Niva eller Johanna Frändén väldigt mycket så får du en alert i din personliga meny när de skrivit något nytt, säger sajtchef Andreas Aspegren.

Desktopversionen är först ut att lanseras, och inom några veckor kommer ytterligare funktionalitet i mobilen.
– Det blir en förbättrad upplevelse av Aftonbladet för våra läsare. Allt material finns ju redan, men vi gör det enklare för dig att snabbt hitta det du är intresserad av, säger Andreas Aspegren.

Titta på bilden ovan. För nu är det dags för ännu ett historiskt rekord. September 2013 var den starkaste månaden genom alla tider för Aftonbladet, med totalt 3 079 000 läsare varje dag! Det tidigare rekordet löd 3 042 000 dagliga läsare och uppmättes i augusti i år.
   Analyschef Johan Liljebo kommenterar:
”Stark inledning på september med Silly Season Deadline day följt av Obamas besök i Stockholm, vilket gav bra skjuts in i premiären för Aftonbladets TV-satsning Kvällsblocket med Sportbladet Show och Brottscentralen. Sportbladet lockade många med VM-kval i fotboll mot Irland och Kazakstan.
   Mobilsajten utvecklades fortsatt enormt starkt och nådde nya rekord. Smartphones är nu sett till antal besök den vanligaste enheten för att accessa Aftonbladets innehåll online.”

Tack alla läsare och tittare!

Aftonbladet är Sveriges bästa, hungrigaste och största nyhetssajt – för andra året i rad. Och prisfesten slutar inte där. Aftonbladet har utsetts till Årets dagstidning – digitala medier, Årets redaktion, Årets medieledare och Årets marknadsinsats.
Läs mer här.

Aldrig har så många läst Aftonbladet. Den nya, smått otroliga siffran, lyder 3 042 000 dagliga läsare. Augusti 2013 var den starkaste månaden hittills för Aftonbladet.
– Det är ett nytt historiskt rekord. Det var bara före sommaren som vi nådde det senaste rekordet, men att det är så färskt ska inte devalvera betydelsen av detta. Det är faktiskt helt otroligt att en svensk dagstidning kan ha 3 042 000 dagliga läsare. Det pekar på en tillväxt där det är otroligt viktigt att ha tillväxt – hos läsarna, säger Aftonbladets publisher Jan Helin.
Han fortsätter:
– Det är oerhört viktigt och betydelsefullt att vi fortsätter att utveckla vår journalistik och våra stories så att läsarna kan ta del av den på det vis de önskar.
– Augusti var månad med många väldigt starka nyhetshändelser. Bland annat VM i friidrott, några uppmärksammade mord och stängningen av internatskolan Lundsberg, säger analyschef Johan Liljebo.
En tydlig trend är att trafiken till mobilsajten fortsatte att utvecklas i enormt stark takt – och nådde nya rekord.
– Smartphones är nu sett till antal besök den vanligaste enheten för att accessa Aftonbladets innehåll online. iPhones är alltjämt den i särklass vanligaste enheten för att besöka Aftonbladets mobilsajt men vi noterar under 2013 att Samsung vinner andelar, kommenterar Johan Liljebo.
Jan Helin:
– Värt att notera är också att många dagar är mobilen Aftonbladets absolut största plattform. Det är en väldigt spännande plattform, både journalistik- och annonsmässigt.
Av siffrorna framgår även att allt fler konsumerar Aftonbladet via surfplattor. I augusti registrerades över 215 000 unika surfplattor per dag på aftonbladet.se.

Tack alla ni läsare, tittare och användare som bidragit till det nya rekordet.