Lena Mellin är en av Sveriges mest framgångsrika – och hårdjobbande – journalister. Som 44-åring tog hon emot Lukas Bonniers Stora Journalistpris 1998 med motiveringen:
”Som med sin grundliga och självständiga politiska journalistik får fler att läsa och fler att förstå.”
58-åringen inledde sin karriär på Aftonbladet 1985 och har sen dess bara blivit bättre och bättre.
I bloggen berättar hon nu om jobbet, livet, favoritpolitikern och den isiga relationen med Jimmie Åkesson.
1990: Lena Mellin intervjuar statsminister Ingvar Carlsson.
Hej Lena, du har jobbat på Aftonbladet lång tid tillbaka. Vad är det roligaste och tråkigaste med alla förändringar?
– Det roligaste är just att det är roligt. Min tid på Aftonbladet sträcker sig från blysättning till webb-tv. Det är fantastisk utveckling inte bara av tekniken utan också av innehållet. Och det har bara blivit bättre om någon till äventyrs skulle tro något annat.
Politikerveckan i Almedalen 2012. Statsminister Fredrik Reinfeldt i Aftonbladets tält med Lena Mellin. Fotograf: Björn Lindahl
Beskriv ditt jobb 2013?
– Jag jobbar inte heltid eller deltid. Jag jobbar alltid. Jag har ett inspirerande jobb med roliga människor omkring mig vilket gör att jag utvecklas. Jag bevakar svensk politik, EU och därmed relaterade frågor. I höst har jag hittills varit på fyra partikongresser, jag ska på en till. Och så en i januari.
– Dessutom är jag ställföreträdare för Jan Helin i utgivarfrågor.
Lena Mellin 2012. Här syns hon med en pekpinne.
Du är med och tar publicistiska beslut nästan hela tiden. Vad är det svåraste med den delen av jobbet?
– Att allt riskerar att bli fel hur väl man än menade. Människor riskerar att komma i kläm av våra publiceringar och vår genomslagskraft. Det får man aldrig, aldrig glömma.
Jag hör dig ofta diskutera olika beslut på telefon med läsarna. Ibland låter extra påfrestande. Känner du att läsarna kan mer om journalistik i dag än för tio år sen?
– Nej, det tycker jag inte. Däremot finns det en förfärlig frustration i samhället som jag inte tycker fanns för tio, femton år sedan. Och så finns uppfattningen att journalistik kan vem som helst ägna sig åt. Det finns faktiskt vissa saker som journalister kan bättre än dem som inte är det.
Ditt ansikte och dina texter toppar Aftonbladet nästan varje dag.2010: Lena Mellin åker båt utanför Blidö.
Hur påverkar det privatlivet?
– Jag är igenkänd, vilket jag nästan alltid blir förvånad över. Jag får massor av dumma mejl. Jag har slutat svara på dem. Privatliv, vad är det?
– Skämt åsido, jag jobbar mycket men jag är också väldigt mån om att träffa mina vänner.
Vilken av alla dina texter är du mest och minst nöjd med?
– Åh, det är säkert många. Kan inte utnämna ”den sämsta av de sämsta” utan att tänka väldigt länge och kolla arkivet. Och det hinner jag inte riktigt med.
1995: Lena Mellin vid sitt skrivbord.
Vilken text har lett till mest debatt?
– Det vet jag inte heller. Men en gång i tiden avslöjade jag i alla fall innehållet i Kjell-Olof Feldts memoarer utan att ha läst dem. Men artikeln var så detaljrik att förlaget trodde vi stulit boken på ett finskt tryckeri och skickade en räkning på 60 000 kronor.
Du och Jimmie Åkesson verkar inte alls komma överens. Varför har det blivit så här?
– Jag tycker väldigt lite om de olika politiska partierna utan jämfört dem mest med deras egna måttstockar. Jag tycker att det finns något bra och något mindre bra i nästan alla partier.
Undantaget är Sverigedemokraterna. Jag har en stark åsikt om att människor som vill dela upp andra människor på grund av deras födelseort eller deras föräldrars eller farföräldrars födelseort har väldigt fel.
1998: Lena Mellin med Lukas Bonniers Stora journalistpris
Vem är din favoritpolitiker?
– Jacques Delors, EU-kommissionens ordförande i tio år till 1995. Det var en människa som inte bara hade visioner. Han lyckades genomföra dem också.
Är politiker i dag för mycket politiker?
– Nej, de flesta är alldeles för lite politiker. De gränsar till tjänstemän.
Du syns ofta i olika tv-soffor och tv-program numera. Vad föredrar du själv, att prata i tv eller att skriva?
– Jag gillar båda. Att skriva kräver precision. Att prata i tv kräver att man kan uttrycka sig lite drastiskt. Och så måste man se glad ut.
Nu blir det stort fokus på valet nästa år. Vem vinner?
– Inte en blek. Men jag tror att Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna kommer att göra ett bättre val nästa år än 2010.
Lena Mellin in the good old days.
Många tror att du är en socialdemokrat trots att du ofta skriver ganska hårda texter om socialdemokraterna. Varför har det blivit så här?
– Jag har aldrig varit medlem i ett parti och jag har inte röstat sedan 1982. Så svaret är att jag vet inte. De tror väl att jag är en filial till ledarredaktionen.
Vilka frågor brinner du för extra mycket?
– Jämställdhet i vid bemärkelse. Att människor bedöms på sina egna meriter och utifrån sina egna förutsättningar. Inte efter andra måttstockar.
Om du inte hade jobbat med journalistik, var hade du hamnat då?
– Jag började plugga på Handelshögskolan. Som tur var slutade jag.
2010: Lena Mellin intervjuar folkpartiets Jan Björklund.
Vad gör du när du inte jobbar?
– Jag hälsar på min mamma, sköter mitt hus, min trädgård, mina tre båtar, mammas skog och mark och vår gemensamma sommarstuga. Sedan läser jag pappersböcker, håller koll på mejlen, träffar vänner och reser. Helst till Italien eller kalla ställen som Svalbard och norra Kina.
Om du skulle spekulera, hur ser det svenska medielandskapet och journalistiken ut om tio år?
– Det är en uppgift som är mig övermäktig. Det enda man vet att det inte är som idag. Men jag hoppas att papperstidningen finns kvar i någon form.
Det är en hittills oöverträffad form för att presentera journalistik baserad på bokstäver och bilder. Den kräver att man tänker, på rubriker, bilder tillägg – och givetvis innehåll.
Beskriv en vanlig arbetsdags.
– Jag har inga vanliga arbetsdagar. Det är det jag gillar.
2013. Lena Mellin under Folkpartiets landsmöte i november.
Vad ser du mest fram emot den här kommande veckan?
– Webb-tvprogrammet Oj, vilken vecka och Sverigedemokraternas landsdagar i Västerås. Jag har inte varit på någon av deras kongresser tidigare.
Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Att ljuset kommer tillbaka före mars. Jag står inte ut med kolmörkret. Det är hämmande.
Hej och välkommen till Aftonbladets redaktionsblogg.
Varje dag kommer vi att berätta om den journalistik Aftonbladet producerar, står för och försöka sätta detta i ett sammanhang. Vi kommer att förklara varför vi namnpublicerar en person och inte en annan eller bjuda på snabba intervjuer med medarbetare som varit med om något annorlunda. Berätta om Aftonbladets historia. Våra läsare kommer att få lära känna olika beslutsfattare på Aftonbladet som gärna berättar om alla steg innan en “nyhet” blir en artikel i Aftonbladet. Men kanske viktigast av allt, här kommer vi att svara på vanliga frågor från vanliga läsare och då och då debattera journalistiken i kommentarsfältet eller i “live-debatter”. Vi lovar en “personlig” touch på bloggen. Vi ska bjuda på oss själva utan att bli för “privata”.
Bloggen kommera att i första hand drivas av Aftonbladets redaktionsledning som du hittar till höger. Men många fler medarbetare kommer att bidra med intressanta och transparenta inlägg om det dagliga livet på Aftonbladet och den journalistik vi producerar.
