Om Aftonbladets valkompass

av Petter Ovander

Skärmavbild 2014-04-30 kl. 17.18.12I måndags lanserade vi Valkompassen på Aftonbladet. Vi påstår att det är Sveriges mest träffsäkra valkompass – inte för att det är vi som gjort den, utan för att vi gjort den tillsammans med Sveriges främsta opinionsforskare och holländska Kieskompas, Europas ledande företag i att ta fram kvalitetssäkra valkompasser.

Aftonbladets kompass matchar läsaren med både parti och kandidater och blev genast en publiksuccé. Efter bara  efter ett par dagar nådde den i går eftermiddag 200 000 unika webbläsare.

Men valkompasser är inte helt okontroversiella. Bland annat finns det synpunkter på vilka frågor en bra valkompass bör innehålla.

Johan Martinsson, Fil.Dr. och lektor i statsvetenskap, har varit med och tagit fram Aftonbladets valkompass och resonerar här nedan själv kring frågan. Texten är också publicerad på statsvetarbloggen Politologerna.

Johan Martinsson svarar också på vanliga frågor om Valkompassen här.

Petter Ovander

Projektledare för supervalåret 2014.

Mejl: petter.ovander@aftonbladet.se

Twitter: @petterovander

 

Vilka frågor ska en bra valkompass innehålla?

Det har nu lanserats flera olika sk valkompasser inför europaparlamentsvalet. Bland annat har Sveriges Television, Aftonbladet, och TT konstruerat valkompasser. TTs valkompass används av bland annat Svenska Dagbladet. För tydlighetens skull vill jag direkt nämna att jag själv har varit inblandad i framtagandet av framförallt Aftonbladets valkompass, men även i mindre utsträckning med Sveriges Television för att tillhandahålla data för förtester av frågor.

Med detta sagt vill jag passa på att diskutera vad en bra valkompass bör innehålla. Valkompasser är alltid och har alltid varit såväl kontroversiella som uppskattade. Politiska partier kan uppleva att de missgynnas eller gynnas. De kan alltid anklagas för förenklingar då de med nödvändighet innehåller förenklingar. I värsta fall kan de även anklagas för att vara missledande och direkt skadliga.

Under rubriken ”Vilseledande valkompasser”kritiserar tex statsvetaren Andreas Johansson-Heinö bland annat Aftonbladets valkompass för att den innehåller frågor som inte är direkt ”Europarelevanta frågor”. Johansson-Heinö menar att det är fel att valkompasser handlar om klassisk svensk inrikespolitik. Även DNs ledarskribent Susanne Birgersson är inne på samma linje i en text från den 30:e april som menar att Aftonbladets test ”kryllar av inrikespolitiska frågor”, och avslutar med att rekommendera Aftonbladet att plocka bort sin valkompass. Mot detta kan man kontrastera ett synsätt som Moderaternas Gunnar Hökmark uttryckte i en artikel i Expressen : ”Jag sysslar inte med EU-frågor. Jag arbetar med inrikespolitik, ekonomisk politik, forskningspolitik och telekompolitik. Och jag vet att detta intresserar människor. Jag vet inte vad EU-frågor är.”.

Men naturligtvis finns det EU-frågor i betydelsen frågor som är aktuella för behandling i europaparlamenetet, eller som diskuteras i EU-sammanhang. Men ska verkligen en valkompass inför europaparlamentsvalet enbart innehålla sådana frågor, som en del debattörer tycks mena? Jag anser att så inte är fallet.

För det första skulle en valkompass/partitest som enbart innehåller sådana frågor utelämna många frågor som vanliga väljare tycker är intressanta och viktiga, de skulle alltså inte få någon information om var partier och kandidater står i många frågor de själva brinner för. Dessutom är kunskapen om EU-frågor ofta ganska låg, som många har påpekat. Risken är alltså stor att många väljare inte skulle ha någon åsikt eller ha svårt att förstå många av de frågorna.

För det andra, och kanske viktigast av allt: Jag är övertygad om att partiers och kandidaters åsikter i mer allmänna ideologiska frågor, inklusive traditionella inrikespolitiska frågor som tex är förankrade i en politisk vänster-högerdimension, ger värdefull information och vägledning i hur partier och kandidater kommer agera i andra politiska frågor som kan komma upp till behandling i parlamentet. Åsikter i de flesta politiska frågor hänger ihop i ideologiska dimensioner, i synnerhet för politiska partier och politiska kandidater. Således är även frågor som inte ligger ligger på europaparlamentets bord potientiellt relevanta.

För det tredje så har ingen av de valkompasser som nu har lanserats löst problematiken med beslutsnivån på ett optimalt sätt. I tex SVTs valkompass handlar alla frågor om EU. Det har sina fördelar såklart. Det känns spontant relevant. Men blir en fråga verkligen en EU-fråga för att vi sätter ”EU bör…” eller ”Satsa på ett EU som…” framför frågan? Tvärtom kanske det förvirrar en del väljare. Låt oss säga att vi har med en fråga om exempelvis försvara rätten till abort eller om utökad föräldraförsäkring i en valkompass till europaparlamentet. Vad ska då den väljare svara som tycker att det är bra med en utökad föräldraförsäkring men inte vill att EU ska besluta om detta? Sådana situationer har varit och kommer vara aktuella i EU-parlamentet. Och är det även för väljarna. Ibland blir det tvärtom svårare att svara om alla frågor görs till ”EU-frågor”. Det kan mycket väl vara bättre att hålla de olika dimensionerna separata och fråga om mer traditionella ”inrikespolitiska”, eller snarare generella, frågor med en tydlig ideologisk koppling för sig, och åsikter om graden av självbestämmande kontra EU-integration, graden av veto-rätt med mera, för sig. I teorin skulle det gå att konstruera en valkompass som tillät svarsalterantiv i stil med att ”jag tycker inte denna fråga ska beslutas av EU”, men jag är mycket osäker på hur väl det skulle fungera i praktiken. I varje fall så har jag inte sett någon sådan ännu.

Utöver mångsidiga och relevanta frågor ska en bra valkompass naturligtvis även vara transparant och öppen med metodiken, undvika att ge ensidiga rekommendationer och råd om hur människor ”bör” rösta och mycket annat. Det är bra att valkompasserna diskuteras. Och den diskussionen lär fortsätta så länge som intresset för att använda dom är så stort som det är i nuläget.

Nytt magiskt rekord för Aftonbladet Mobil

av Fredrik Lindén
Sk_rmavbild_2014-02-24_kl._11.36.28_6309

Aftonbladets mobilsajt har passerat en ny historisk drömgräns. Förra veckan hade mobilsajten över 4 miljoner unika besökare. Därmed slogs den förra toppnoteringen för två veckor sedan som låg strax under 4-miljonersstrecket, den veckan hade mobilsajten 3 850 793 unika besökare.
– Fantastiskt roligt, fyra miljoner är en ny magisk gräns för oss. Det är glädjande att vi ständigt – oavsett nyhet – har så stort förtroende hos läsarna. Den ökande trafiken visar att vi är den primära nyhetskällan, säger Lena Widman, redaktionell mobilchef och produktägare Aftonbladet online.

De största trafikdragarna var nyheten om att hockeyspelaren Nicklas Bäckströms testat positivt för doping och födseln av prinsessan Madeleines och Chris dotter.

De exakta siffrorna för mobilsajten vecka 8 lyder 4 000 080 unika besökare, 131 874 557 sidvisningar och smått otroliga 27 997 912 besök.

– Fyra miljoner är också ett bevis på att läsarna verkligen gillar vår mobilsajt som vi fortsätter att utveckla. En nyhet är att man nu kan lyssna på Aftonbladets podcasts direkt i appen, iOS och Android, och dessutom följa sina favoritkrönikörer.

Dessutom slog Aftonbladet nytt dygnsrekord i mobilen igår söndag med 1, 84 miljoner unika besökare.

#Topp100 – Aftonbladet vann dubbelt!

av Karin Ahlborg
Aftonbladet var både Årets nyhetssajt och Årets sajt.
Aftonbladet var både Årets nyhetssajt och Årets sajt.

När Internetworld i går utsåg Sveriges bästa sajter tog Aftonbladet både priset för ’’Bästa nyhetssajt 2013’’ – och totalpriset som ’’Bästa sajt 2013’’.
– Det är verkligen jätteroligt! Vi vinner för andra året i rad och dessutom två priser, säger sajtchef Andreas Aspegren.

Priserna delas ut av en expertjury.
Det är tredje gången Aftonbladet vinner.
Förutom utmärkelsen ’’Årets bästa nyhetssajt 2012’’ vann Aftonbladet hela tjottaballongen som ’’Årets bästa sajt’’ alla kategorier 2006.
Och i år båda priserna samtidigt.
Även om Aftonbladet-lägret förstås tyckte att tidningen var självskriven som vinnare så var man lite osäker på om förra årets vinst skulle hindra en ny.
– Förhoppningarna fanns ju, säger Andreas Aspegren.
– Men man vet inte riktigt hur en jury tänker.
I motiveringen för ’’Årets nyhetssajt 2013’’ står det:
’’Aftonbladet är en klart lysande stjärna på en annars mörk mediahimmel. När andra backar in i framtiden gasar Aftonbladets nyhetsmaskin för fullt.
Här är en aktör som är lika självklar i mobilen som i surfplattan eller datorn. Aftonbladet behärskar sin traditionella kvällstidningsgenre till fullo. Men är också en aktör som modigt breddar varumärke med nya format i text, webb-tv och sociala medier.’’

– Det är extra roligt eftersom vi är de som satsat allra mest på att hitta sätt att ta betalt på sajten, säger Andreas Aspegren.

Det kanske är en förutsättning för att kunna ha så bra sajt?
– Ja, absolut.

Sist på galan avslöjas totalvinnaren, alltså den bästa sajten oavsett kategori och det priset sopade alltså Aftonbladet också hem med motiveringen:

’’Det faktum att vi har aftonbladet.se på den svenska webben är en ynnest.’’

Blir det skumpa hela natten nu?
– Det är ett helt fantastiskt betyg till varenda en som arbetar på Aftonbladet och jag ska bjuda alla här på så mycket champagne de vill ha.

 

Aftonbladet – årets sajt. Juryns motivering: 

Det blir inte alltid fullträff. Men det kommer alltid något nytt runt hörnet. Och det är denna tradition att vara tidigt ute och testa nytt som skapat Aftonbladets unika ställning i Mediesverige. Det faktum att vi har Aftonbladet.se på den svenska webben är en ynnest. Det innebär att utvecklingen drivs på. Det är svårt att konkurrera. Men de som gör de blir garanterat bättre av att försöka utmana en så värdig mästare.

 

Aftonbladet – årets nyhetssajt. Juryns motivering. 

Aftonbladet är en klart lysande stjärna på en annars mörk mediahimmel. När andra backar in i framtiden gasar Aftonbladets nyhetsmaskin för fullt. Här är en aktör som är lika självklar i mobilen som i surfplattan eller datorn. Aftonbladet  behärskar sin traditionella kvällstidningsgenre till fullo. Men är också en aktör som modigt breddar varumärket med nya format i text, webb-tv och sociala medier.

 

Nytt historiskt rekord

av Fredrik Lindén

siffrorny_6249

Nu har siffrorna för november blivit officiella. Och totalsiffran är lika magisk som historisk. 3 145 000 läsare varje dag.
– Det är ytterligare ett otroligt rekord och ett kvitto på vår strategi är rätt. Det är extremt viktigt att ha tillväxt i antalet läsare i digitala utgåvor, säger publisher Jan Helin.

Även året öppnade starkt:
– Vi hade svindlande 3,7 miljoner unika besökare i mobilen vecka 1. Närmaste nyhetskonkurrent var Expressen med 1,6 miljoner. Det visar att vi behåller vårt grepp som primär nyhetskälla för svenska folket online. Men vi ser också hur våra konkurrenter växer i mobilen. Det är i grunden bra, konkurrensen kommer att vässa oss, säger Jan Helin.

Om #KrisernaViGlömde och #GeMedHierta

av Maria Trägårdh
Skärmavbild 2014-01-03 kl. 16.33.56

Den första januari startade Aftonbladet reportageresan ”Kriserna vi glömde”.

Förutom det viktiga  journalistiska uppdraget att berätta om tre av världens värsta humanitära kriser som media sällan eller aldrig  rapporterar om, driver vi tillsammans med Läkare utan gränser och SOS barnbyar kampanjen ”Ge med Hierta.

Redan efter tre dagar närmar vi oss den första miljonen.

Skärmavbild 2014-01-01 kl. 12.53.47Vi hoppas att få in många fler under de tre veckor Carina Bergfeld och fotografen Andreas Bardell dagligen rapporterar från Tchad (där var sjätte barn aldrig får fylla fem år) , Burundi (där en av 31 graviditeter leder till att mamman dör) och Swaziland (ett av världens mest hiv-drabbade länder).

Av varje insamlad 100 lapp går 95 kronor oavkortat till hjälporganisationerna Läkare utan gränser och SOS barnbyar och deras viktiga arbete på plats i de tre länderna. 5 kronor är kostnaden för insamlingens betalsystem (sms och kortbetalning).

Aftonbladet tar alltså inte betalt för kampanjen.

Vi tjuvstartade insamlingen redan på julafton med att sälja ett gåvobrev för 50 kronor styck. Det blev en oerhört populär julklapp. Inte en krona av dessa pengar går till Aftonbladet. Förutom den kostnad som återförsäljarna tar ut går pengarna – 481 000 kronor – oavkortat till de båda hjälporganisationerna.

Maria Trägårdh

Projektchef nyhetsredaktionen

Årets mest lästa artiklar 2013

av Ehsan Fadakar

Nu är 2013 snart slut. Det har varit ett år Aftonbladet slagit läsarrekord gång på gång och har närmare 3,3 miljoner läsare – varje dag!
Och nu kan vi äntligen presentera årets mest lästa artiklar på Aftonbladet. Tack alla läsare för ett fantastiskt år!

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 11.21.11

#Syrienflykten – En blogg om syriska flyktingars väg in i det svenska samhället

av Ehsan Fadakar

Det är nu en vecka sen Aftonbladetreportern Lisa Röstlund träffade familjen Alkurdi i Malmö. De hade just anlänt till Sverige efter en lång flykt från Syrien. Familjen Alkurdi hade gjort samma, långa, farliga och utmattande resa som många andra syrier gjort sen inbördeskriget startade i mars 2011.

SEXTIO KRONOR. Det var allt familjen hade när de kom till Malmö.
SEXTIO KRONOR. Det var allt familjen hade när de kom till Malmö.

De flydde i en liten, överfylld båt över Medelhavet där pappan trodde alla skulle dö. Efter fyra månaders svår flykt har de nått Malmö, med 60 kronor på fickan och utan vinterkläder. Föräldrarna oroas över barnen som tystnat.”

Det första reportaget drog igång ett stort engagemang bland Aftonbladets läsare och tittare. Reportaget blev #Syrienflykten där Lisa Röstlund, Josefin Sköld och fotografen Stefan Mattsson ska i bloggform berätta om syriers nya liv i Sverige.
Välkommen in-bloggen har pratat med Lisa Röstlund om #Syrienflykten-bloggen, familjen Alkurdi och varför det blivit en debatt om att flyktingar från Syrien kommer till Sverige.

Vi ska följa en familjs väg in i det svenska samhället. Hur kom vi på idén? 

– Flyktingströmmen från Syrien har ökat stort. Sedan i september, då vi blev första land att erbjuda permanent uppehållstillstånd till alla flyktingar från Syrien, har 1 800 asylsökande i veckan kommit till Sverige, varav många syrier.

– Kriget och flykten från Syrien konkretiserades väldigt när våra journalistkollegor Niclas Hammarström och Magnus Falkehed försvann.

EFTER SEX TIMMAR får familjen formulär från Migrationsverket att fylla i, om vilka de är. Foto: Krister Hansson.
EFTER SEX TIMMAR får familjen formulär från Migrationsverket att fylla i, om vilka de är. Foto: Krister Hansson.

– Vi har hört många rapporter om hur svåra flyktingvägarna är innan de anländer till hit – Lampedusa-katastrofen är ett exempel. Men det vi hört mindre av är vägen från det att flyktingarna kommer innanför Sveriges gränser. Genom att följa en familj från deras första dag i landet blir resan in i det svenska samhället väldigt konkret.


Hur ser flyktingars första tid i Sverige ut? 

– På kvällen den 26 november landade de i ett plan från Aten till Sturup i Malmö. Flyktingsmugglaren som var med sa ”Stick! Nu är ni i Sverige”. De frågade den förste mannen de såg, en taxichaufför från Irak, om det stämde. Han sa ”Ja”, och skjutsade dem till ett akut asylboende, Hotel Formule 1 i Malmö.

– Från dagen efter följer vi dem. Då tog de sig till Migrationsverkets ansökningsenhet i Malmö och sökte asyl. De fick vänta sju timmar, lämna fingeravtryck och genomgå flera intervjuer. Barnen som, troligen av trauma från kriget och flykten, inte ännu börjat prata trots att de är 2 och 3 år gamla, bröt till slut ihop av trötthet, innan de skjutsades tillbaka till hotellet.

Virginia, 45, är ursprungligen från Filippinerna. Hon kan inte hjälpa släktingarna där. Men till asylsökande i Sverige har hon samlat barnens avlagda vinterkläder. Foto: Gustav Mårtensson.
Virginia, 45, är ursprungligen från Filippinerna. Hon kan inte hjälpa släktingarna där. Men till asylsökande i Sverige har hon samlat barnens avlagda vinterkläder. Foto: Gustav Mårtensson.

– Efter tre dagar fick de höra att de skulle flyttas. De steg ombord på en buss som körde tvärs över landet, till Kalmar. I en liten by, Kolboda, fick de boende i en lägenhet i en semesteranläggning. Där har de självhushåll och ska klara sig på 1 372 kronor i veckan, med mat och förnödenheter åt hela familjen.

Men de är lyckliga över att ha fått någonstans att bo, och att äntligen, efter fyra månaders flykt, få lite ro.

– Familjen kom utan varma vinterkläder och med 60 kronor på fickan. Mängder av läsare har hört av sig, och de har fått kläder. I morgon kommer de även få vinterskor i rätt storlekar, som en busschaufför från Stockholm handlat åt dem efter Aftonbladets reportage. Det enda de vet nu är att de om tre månader ska genomgå ytterligare en intervju hos Migrationsverket, innan beslut tas om de kan få stanna.

FN larmar i ny rapport om att många flyktingbarn från Syrien mår väldigt dåligt. Här är barn i ett flyktingläger i Jordanien. Foto: UNHCR.
FN larmar i ny rapport om att många flyktingbarn från Syrien mår väldigt dåligt. Här är barn i ett flyktingläger i Jordanien. Foto: UNHCR.

Hur många syriska flyktingar har Sverige tagit emot? 

– I söndagens Agenda angav Eva-Lena Jansson, Socialdemokraternas talesperson i asyl- och migrationsfrågor, att Sverige tagit emot 15 000 syriska flyktingar. Vi håller på att reda ut detta med Migrationsverket just nu.

 

Varför är det sådan debatt om syriska flyktingar? 

– Därför att miljoner syrier flyr kriget just nu och att Sverige är det EU-land som tagit emot flesta kvotflyktingar från Syrien. Att Sverige i september beslöt ge alla från Syrien permanent uppehållstillstånd har gjort Sverige till ett av de mest attraktiva länderna för de flyende att ta sig till.

kartaSyrienBarn– Många anser att övriga EU-länder och även andra delar av världen måste ta större ansvar, och i Sverige frågar sig kritiker hur vi ska ha råd med mottagandet.

– Andra, som Lars-Göran Brandt, integrationsdirektör i Västerbotten, konstaterar att det på sikt är en vinstaffär att ta emot flyktingar. Sverige är i behov av befolkningsökning och arbetskraft, påpekar han.

Vilka, förutom flyktingarna, kommer ni vilja prata med? 

– Vi vill prata med alla, eftersom alla berörs: svenska medborgare som kommer att leva sida vid sida med syrier, som efter balkanflyktingarna på 90-talet är den största flyktinggruppen. Vi vill givetvis särskilt prata med beslutsfattare, personer som bor nära flyktingförläggningar och platser dit många syrienflyktingar nu kommer.

De här två allvarliga pojkarna kom från Syrien för två dagar sedan. Nu är de hos IFA med sin pappa och får varma kläder. Foto: Anna Tärnhuvud.
De här två allvarliga pojkarna kom från Syrien för två dagar sedan. Nu är de hos IFA med sin pappa och får varma kläder. Foto: Anna Tärnhuvud.

– Vi vill prata med frivilligorganisationer och enskilda som jobbar med att hjälpa de nyanlända, flyktingar som bott här längre och har erfarenheter av resan som de nyanlända nu ska göra.

– Vi vill också granska dem som tjänar pengar på det desperata behovet av boenden för asylsökande och nyanlända.

Hur länge kommer ni att jobba med den här serien? 

– Till att börja med ett par veckor. Men familjen Alkurdi, som vi följer, kommer jag att fortsätta följa så länge det går.

Läs bloggen #Syrienflykten här.

Mellin: ”Allt riskerar att bli fel hur väl man än menade”

av Ehsan Fadakar
Lena Mellin är en av Sveriges mest framgångsrika – och hårdjobbande – journalister. Som 44-åring tog hon emot Lukas Bonniers Stora Journalistpris 1998 med motiveringen:
”Som med sin grundliga och självständiga politiska journalistik får fler att läsa och fler att förstå.”
58-åringen inledde sin karriär på Aftonbladet 1985 och har sen dess bara blivit bättre och bättre.
I bloggen berättar hon nu om jobbet, livet, favoritpolitikern och den isiga relationen med Jimmie Åkesson.
1990: Lena Mellin, journalist Aftonbladet Sverige intervjuar Ingvar Carlsson, politiker partiledare (S) Sverige statsminister.
1990: Lena Mellin intervjuar statsminister Ingvar Carlsson.

Hej Lena, du har jobbat på Aftonbladet lång tid tillbaka. Vad är det roligaste och tråkigaste med alla förändringar?

– Det roligaste är just att det är roligt. Min tid på Aftonbladet sträcker sig från blysättning till webb-tv. Det är fantastisk utveckling inte bara av tekniken utan också av innehållet. Och det har bara blivit bättre om någon till äventyrs skulle tro något annat.
Politikerveckan i Almedalen 2012. Fredrik Reinfeldt, politiker (M) stasminister partiledare i Aftonbladets tält med Lena Mellin. Fotograf: Björn Lindahl
Politikerveckan i Almedalen 2012. Statsminister Fredrik Reinfeldt i Aftonbladets tält med Lena Mellin. Fotograf: Björn Lindahl

Beskriv ditt jobb 2013? 

– Jag jobbar inte heltid eller deltid. Jag jobbar alltid. Jag har ett inspirerande jobb med roliga människor omkring mig vilket gör att jag utvecklas. Jag bevakar svensk politik, EU och därmed relaterade frågor. I höst har jag hittills varit på fyra partikongresser, jag ska på en till. Och så en i januari.
– Dessutom är jag ställföreträdare för Jan Helin i utgivarfrågor.
Lena Mellin 2012. Här syns hon med en pekpinne.
Lena Mellin 2012. Här syns hon med en pekpinne.

Du är med och tar publicistiska beslut nästan hela tiden. Vad är det svåraste med den delen av jobbet? 

– Att allt riskerar att bli fel hur väl man än menade. Människor riskerar att komma i kläm av våra publiceringar och vår genomslagskraft. Det får man aldrig, aldrig glömma.
Jag hör dig ofta diskutera olika beslut på telefon med läsarna. Ibland låter extra påfrestande. Känner du att läsarna kan mer om journalistik i dag än för tio år sen?
– Nej, det tycker jag inte. Däremot finns det en förfärlig frustration i samhället som jag inte tycker fanns för tio, femton år sedan. Och så finns uppfattningen att journalistik kan vem som helst ägna sig åt. Det finns faktiskt vissa saker som journalister kan bättre än dem som inte är det.
Ditt ansikte och dina texter toppar Aftonbladet nästan varje dag.

2010: Lena Mellin åker båt utanför Blidö.
2010: Lena Mellin åker båt utanför Blidö.

Hur påverkar det privatlivet? 

– Jag är igenkänd, vilket jag nästan alltid blir förvånad över. Jag får massor av dumma mejl. Jag har slutat svara på dem. Privatliv, vad är det?
– Skämt åsido, jag jobbar mycket men jag är också väldigt mån om att träffa mina vänner.
Vilken av alla dina texter är du mest och minst nöjd med?
– Åh, det är säkert många. Kan inte utnämna ”den sämsta av de sämsta” utan att tänka väldigt länge och kolla arkivet. Och det hinner jag inte riktigt med.
1995: Lena Mellin vid sitt skrivbord.
1995: Lena Mellin vid sitt skrivbord.

Vilken text har lett till mest debatt? 

– Det vet jag inte heller. Men en gång i tiden avslöjade jag i alla fall innehållet i Kjell-Olof Feldts memoarer utan att ha läst dem. Men artikeln var så detaljrik att förlaget trodde vi stulit boken på ett finskt tryckeri och skickade en räkning på 60 000 kronor.
Du och Jimmie Åkesson verkar inte alls komma överens. Varför har det blivit så här?
– Jag tycker väldigt lite om de olika politiska partierna utan jämfört dem mest med deras egna måttstockar. Jag tycker att det finns något bra och något mindre bra i nästan alla partier.
Undantaget är Sverigedemokraterna. Jag har en stark åsikt om att människor som vill dela upp andra människor på grund av deras födelseort eller deras föräldrars eller farföräldrars födelseort har väldigt fel.
1998: Lena Mellin med Lukas Bonniers Stora journalistpris
1998: Lena Mellin med Lukas Bonniers Stora journalistpris

Vem är din favoritpolitiker?

Jacques Delors, EU-kommissionens ordförande i tio år till 1995. Det var en människa som inte bara hade visioner. Han lyckades genomföra dem också.
Är politiker i dag för mycket politiker?
– Nej, de flesta är alldeles för lite politiker. De gränsar till tjänstemän.
Du syns ofta i olika tv-soffor och tv-program numera. Vad föredrar du själv, att prata i tv eller att skriva? 
– Jag gillar båda. Att skriva kräver precision. Att prata i tv kräver att man kan uttrycka sig lite drastiskt. Och så måste man se glad ut.
Nu blir det stort fokus på valet nästa år. Vem vinner? 
– Inte en blek. Men jag tror att Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna kommer att göra ett bättre val nästa år än 2010.
Lena Mellin in the good old days.
Lena Mellin in the good old days.

Många tror att du är en socialdemokrat trots att du ofta skriver ganska hårda texter om socialdemokraterna. Varför har det blivit så här?

– Jag har aldrig varit medlem i ett parti och jag har inte röstat sedan 1982. Så svaret är att jag vet inte. De tror väl att jag är en filial till ledarredaktionen.
Vilka frågor brinner du för extra mycket?
– Jämställdhet i vid bemärkelse. Att människor bedöms på sina egna meriter och utifrån sina egna förutsättningar. Inte efter andra måttstockar.
Om du inte hade jobbat med journalistik, var hade du hamnat då? 
– Jag började plugga på Handelshögskolan. Som tur var slutade jag.
2010: Lena Mellin intervjuar folkpartiets Jan Björklund.
2010: Lena Mellin intervjuar folkpartiets Jan Björklund.

Vad gör du när du inte jobbar? 

– Jag hälsar på min mamma, sköter mitt hus, min trädgård, mina tre båtar, mammas skog och mark och vår gemensamma sommarstuga. Sedan läser jag pappersböcker, håller koll på mejlen, träffar vänner och reser. Helst till Italien eller kalla ställen som Svalbard och norra Kina.
Om du skulle spekulera, hur ser det svenska medielandskapet och journalistiken ut om tio år?
– Det är en uppgift som är mig övermäktig. Det enda man vet att det inte är som idag. Men jag hoppas att papperstidningen finns kvar i någon form.
Det är en hittills oöverträffad form för att presentera journalistik baserad på bokstäver och bilder. Den kräver att man tänker, på rubriker, bilder tillägg – och givetvis innehåll.
Beskriv en vanlig arbetsdags.
– Jag har inga vanliga arbetsdagar. Det är det jag gillar.
2013. Lena Mellin under Folkpartiets landsmöte i november.
2013. Lena Mellin under Folkpartiets landsmöte i november.

Vad ser du mest fram emot den här kommande veckan? 

– Webb-tvprogrammet Oj, vilken vecka och Sverigedemokraternas landsdagar i Västerås. Jag har inte varit på någon av deras kongresser tidigare.


Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu? 

– Att ljuset kommer tillbaka före mars. Jag står inte ut med kolmörkret. Det är hämmande.

På torsdag kan Natalia, Kenan och Stefan vinna Stora Journalist-priset

av Ehsan Fadakar

På torsdag gäller det. Då får vi veta vilka som vinner Stora Journalist-priset. Från Aftonbladet är Natalia Kazmierska, Kenan Habul och Stefan Mattsson nominerade för reportageserien #Välkommen som vi skrivit mer om här.
Bloggen lyckades få tag i trion dagarna innan prisutdelningen. Läs intervjun nedan.

Foto: Stefan Mattsson. Familjen Ihssan

Kom nomineringen som en överraskning?
Natalia: Yes! Fullständigt. Ett år i journalistiken är en evighet. Vi tänkte på serien bara för att ettårsdagen av publiceringen började närma sig, men att vi skulle bli nominerade har ingen av oss, i all vår ödmjukhet, ens kunnat drömma om.

Var det svårt att följa upp så många olika och ofta svåra berättelser?
Natalia: Nej, de flesta vi ringde var oerhört glada och träffa oss, med undantag för en person som inte ville ställa upp av skäl som inte har med själva serien att göra.

Hur många av de ni träffade 2012 hann ni prata med den här gången?
Natalia: Vi träffade de sex som är med i videoreportaget. Men vi har pratat med många fler i telefon.

Ni träffade flera nyanlända flyktingar 2012. Hur har Sverige tagit emot dem?
Kenan: Det är svårt att ge ett generaliserande svar. Den överväldigande majoriteten vi pratade med verkar ändå vara mycket tacksamma och glada över att vara här. Vissa människor har farit illa, som Mohamed Naser som blev offer för den stenhårda bostadsmarknaden i Södertälje och tvingas betala ockerhyror och sova i tunnelbanan. Men han valde ju själv att komma till Södertälje.

 

Hemma i radhusvillan bjuder Svenny Håkansson på tårta och kaffe. – Vi måste kunna umgås, även om vi har olika åsikter, säger han. (Foto: Stefan Mattsson)
Hemma i radhusvillan bjuder Svenny Håkansson på tårta och kaffe. – Vi måste kunna umgås, även om vi har olika åsikter, säger han. (Foto: Stefan Mattsson)

Hur har reportageresorna påverkat er personligen?
Kenan: Man blir alltid berörd när man träffar människor som har varit med om fasansfulla upplevelser i samband med krig eller landsflykt. Samtidigt är det fascinerande att mötas av den glädje hos någon som kommit till ett tryggt och säkert land. Det finns oerhört mycket hopp hos många som kommer hit, förstås.

Batula4-563x374
I Mogadishu var Batula Ahmed Rage precis som många andra somaliska kvinnor småföretagare. Men här i Sverige är reglerna krångliga för den som vill starta eget, tycker hon. (Foto: Stefan Mattsson)

”Vi måste våga prata om det mest laddade” är rubriken på uppföljningen av #Välkommen. Borde invandring verkligen vara så ”laddat”?
Kenan: Nej, det borde det kanske inte. Men frågan är laddad eftersom den är så lätt att utnyttja som ett slagträ i den politiska debatten. En del vill avhumanisera flyktingarna och bara prata om hur mycket de kostar. Vi ville ge de här människorna ett ansikte och låta dem själva berätta om sina upplevelser, drömmar och syn på Sverige. 

Ni chattade med läsarna om #Välkommen i söndags. Vilka frågor dök upp då?
Kenan: Alla möjliga, en del frågor rörde själva artikelserie, men påfallande många passade på att diskutera invandringen och argumentera med alla slags siffror om antalet människor som kommer hit och vad de tros kostar.

På torsdag kan ni vinna Stora Journalistpriset. Vad tänker ni göra med de 100 000 kronorna om ni vinner?
Stefan: Det känns så abstrakt. Just nu är vi nominerade, vi får se hur det går på torsdag. Så får vi ta det därifrån.

Om ni inte vinner, vem förtjänar då priset:
Stefan
: Både de andra nominerade har bidragit till förnyelse inom sina områden. Jag känner inte att jag kan säga att någon av oss förtjänar priset mer än någon annan.

Till sist, vad önskar du/ni mest av allt just nu?
Stefan: Jag hoppas givetvis att vi får priset och att vi på Aftonbladet fortsätter att utveckla vår journalistik.

header_1990_ny

Nu blir Aftonbladet personligare

av Andreas Aspegren
person1_6172Aftonbladet ska bli personligare för våra läsare. Nu tas första steget i en bevaknings- och personaliseringstjänst för de användare som väljer att vara inloggade på sajten. 

– Du ska som läsare kunna följa och bevaka våra profiler som du är intresserad av. Om du till exempel gillar Erik Niva eller Johanna Frändén väldigt mycket så får du en alert i din personliga meny när de skrivit något nytt, säger sajtchef Andreas Aspegren.

Desktopversionen är först ut att lanseras, och inom några veckor kommer ytterligare funktionalitet i mobilen.
– Det blir en förbättrad upplevelse av Aftonbladet för våra läsare. Allt material finns ju redan, men vi gör det enklare för dig att snabbt hitta det du är intresserad av, säger Andreas Aspegren.

Sida 1 av 6
  • Tjänstgörande redaktör: Sofia Roström Andersson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB